Hihi, Alice är pilsk. Den lilla vita söta katten har precis slutat amma Haddok och nu, bokstavligt talat, skriker hon efter att bli påsatt. Hon går runt hela huset och bara jamar. Hon kryper på framtassarna med rumpan i vädret och svansen formligen vibrerar Det är sjukt att se en kåt katt. Hon försökte få Haddok att betäcka henne innan. Stackars Haddok som knappt är 4 månader blev ju helt nervös när han nästan blev våldtagen av sin egen mor. Naturen är twisted.
Elinor vägrar inse att Alice beter sig som en brunstig tjur (jag vet att det inte går att vara en brunstig tjur, därför är det roligt). När jag igår sa till Elinor att Alice var pilsk med tanke på hur mycket hon jamade sa hon bestämt: Det är hon inte alls det, hon har bara lite ont i magen.
Hon är som en orolig pappa som vägrar inse att hans fina lilla flicka har växt upp och kommit in i puberteten och börjat använda string.
En annan rolig sak. Idag hade jag inget att göra så jag tog en tur till Malmös industriområde (netonnet) och hälsade på en liten tomte som jobbade där. Tomten blev överraskad och sen fick jag följa med runt och titta på när tomten jobbade. Det var trevligt. Men framförallt var det trevligt att träffa tomten :)
Det snöade ännu mer idag. Jag blir så glad att jag blir helt euforisk och inte vet var jag ska ta vägen. Det slutar med att jag blir helt apatisk och bara sitter och tittar på snön som faller utanför fönstret.
Visar inlägg med etikett Tvillingsyster. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tvillingsyster. Visa alla inlägg
tisdag 22 december 2009
Pedofili
Etiketter:
Allmän information,
Internt,
Julstämning,
Kåthet,
La familia,
Mys,
Tvillingsyster
lördag 29 augusti 2009
Oh yeah!
Oj vilken helg!
Det är i och för sig fortfarande helg eftersom det är lördagkväll men min helg är typ över eftersom jag jobbar tidigt (typ) imorgon och dessutom är jag superschleten. Min kropp är inte van vid att vara ute till typ 7 två dagar i rad. Inte är den van vid att gå i klackar så mycket heller. Jag har asont i mina hålfötter.
I torsdags skulle jag följa med min syster ut på nation. Vi drog ut vid typ halv 11 kanske och stack till Malmös eftersom alla andra nationer var proppfulla eller bokade av nollor (alltså inte losers utan nollor på universitet). Vi stod i kö i kanske bara en halvtimme innan vi kom in.
Kvällen var rätt ok. Förutom att en av vakterna var sjukt dryg (en sån som tror att han är rolig medans han egentligen bara är dryg och på gränsen till elak).
Jag har aldrig varit så svettig som jag var nere på Malmös. Stället var jävligt lökigt. Men det var trevligt för jag träffade en massa fd skolkamrater. Bland annat Malin och Anna från min fd klass. Sedan träffade jag min fd granne från Rosenvägen. En tjej som Eli och jag lekte med när vi var små. Vi gick tyå på samma lågstadieskola. Caroline heter hon. Och hon är riktigt jävla snygg. Har alltid varit. Hon är rätt lik Lindsey Lohan på ett bra sätt (typ har hennes bra drag och innan hon blev helt nertrashad) och helt enkelt en sådan som syns så fort hon kommer in i rummet. En jävla urstrålning.
Alla som säger att rödhåriga personer i fula kan ju titta på henne, min klasskompis Johanna, Kate Winslet och supermodellen Lily Cole och sen säga om dom fortfarande tycker. För rådhåriga kvinnor är fanimej vackra. Dock är rödhåriga män rätt fula.
Iaf, hon kände igen mej och vi snackade lite och hade bondning inne på tjejtoaletten. Hon sa att Eli och jag hade utvecklats väl. Att vi hade blivit assnygga. Hon minns typ oss som de två rultiga tvillingarna som sprang runt och hittade på bus. Haha, jag gillar att bli minnas på det sättet :)
Efter Malmös var det en kort efterfest för Eli och mej innan jag gick hem själv. Ringde till K en hel del och lyckades efter lite övertalning få honom att komma hem till mig. Han var lite besviken på mig. Jag hade typ hållt honom uppe hela natten bara för att jag ville träffa honom. Jag är rätt dum och hade lite dåligt samvete. Men det löste sig.
Nästa dag var det dags för avskedsfest för Malin och Anna, som ska till Norge och jobba tillsammans med en kompis. Egentligen var jag inte pepp. Eller jag ville asgärna gå på festen men jag var inte så pepp för alla andra verkade banga ut och jag kände mej dissad. Men efter ett tag löste det sej och alla kom till mig. Eller Mikan och Fredrik, fast det var dom jag försökte få hit ifrån början.
Vi hade lite förfest hemma hos mig när jag bjöd på skumpa, Mikan fixade håret (först plattade hon det, sen lockade hon det igen. Jag vet inte riktigt vad hon försökte åstakomma med det men håret blev ju fint iaf), jag sminkade klart mig och Fredrik lyssnade på bra musik. 90-talsklassiker i mitt hjärta. Bästa sättet att få upp partystämningen. Mr Vain någon?
Festen var rätt najs. Jägermeister sponsrade deras fest så dom stod och delade ut sjalar och grejer som sålde shots till systembolagets priser (vilket var dyrt. Men tydligen var dom tvugna att ha det så för att inte råka i olag med das polis). Vakterna var igen sjukt buffliga (jag har otur med vakter, vilket är sjukt dumt eftersom om det är någon man helst ska dra jämt med så är det vakter) men det var trevligt inne på festen. En massa personer från gymnasiet som amn inte har träffat på hela sommaren. Vilket gjorde att man verkligen hade samtalsämnen med alla som var hälsade på. Varje samtal såg typ ut såhär:
"Men hej läget?"
"jo fan, det är bra. Själv?"
"Jo det är bra med mej med. Men vad har du gjort i sommar du?"
"åh, jag har haft typ världens mysigaste sommar. Jag har gjort så himla mycket. Typ det och det och ditt och datt"
"nä men oj, var inte det och det och ditt och datt kul? Jag har alltid velat göra datt men aldrig haft pengar"
"jo, allt avr skitskoj. Framförallt datt. Alltså verkligen, gör det för det är värt alla pengar."
"jo verkligen"
"Ah, men hur har din sommar varit då"
"jo jag har typ haft den skönaste sommaren ever. Jag har typ mest varit där och rest dit med min pojkvän/kompis och vi hade bara sådär riktigt jävla mysigt"
"nää? Fan vad härligt"
"Ah, skitsönt, verkligen. Men vad skla du göra till hösten?"
"Nä, jag ska typ läsa en krus på halvfart och samtidigt jobba extra hos min pappas kusins svåger. Sen till julen ska jag till Indien med en kompis och vakta kor. Det är ett volontärarbete. Du vet, kor ät ju heliga i Indien. Så jag ska göra det ett tag tills jag kommit på vad jag vill göra"
"Nä, men fan vad kul. Ja jag vill också jobba men det finns ju inga jobb. Så jag ska plugga en strkurs istället. Du vet. Leva lundastudentlivet ett tag. Känns ju att man borde det när man bor i Lund"
"Ah verkligen. Sen då?"
"nä sen ska jag typ bara resa. Jag vill liksom uppleva världen innan jag kommer tillrätta"
"ah jag med, preics. Det är därför jag ska vakta kor"
"aah precis... kor"
"mmm... kor..."
Vart är då poängen med samtalen. Det finns ingen poäng. Alla samtal såg ut såhär under kvällen. För man hade inget direkt att prata om. Och det är typ det man har gemensamt, framtiden. Fast visst. Sådana samtal är sjukt trevliga. Men nu såhär i efterhand tror jag inte att jag kan komma ihåg exakt vad någon skulle göra eller varför. Fast det kan bero på att jag var full också. Jävligt full.
Vid typ halv två så lämnade jag och Fredrik Mikan med en trevlig kille från Fredriks fd forbollslag som Mikan verkade komma överens med. Så stakc fredrik och jag ner på stan för att ta en avslutande drink. Dock glömde vi att det var fredag och att vi var i Sverige så allt var stängt. Vi stack till Bull och träffade en full Sofia. Sedan hade hon och jag fyllesnack inne på toaletten och sedan satt hon, jag och Fredrik vid ett bord och hade djupa fyllesamtal om att man måste ta alla chanser som livet erbjuder en (vilket iofs är sant). Efter det stack Fredrik och jag till Max och lämnade Sofia åt sitt öde (en kille). På Max åt vi lite fyllemat (chilicheese, mmmmmm) och snackade skit om världen och var sådär mysigt fyllebittra och lite känsla "vi och resten av världen mot dom som är dumma i huvet som vi inte tycker om" och pratade minnen och om personer vi kände. Det var jävligt mysigt.
Sedan följde jag Fredrik hem innan jag stack till väster för att möta upp min pojkvän. Jag var ganska full så Fredrik följde även mej en bit så att jag inte skulle cykla in i några buskar (vilket jag gjorde ändå, men jag insisterade på att cykla eftersom min fötter gjorde bajsont).
Jag träffade min pojkvän, som verkade sur på någon för något. Jag försökte prata med honom men alkoholhalten gjorde det svårt att vara rationell. Men vi kom hem till mig och jag däckade nästa direkt. Fast jag försökte hålla ögonen öppna. Jag bara slockande.
Nu ska jag äta en liten bit mat (typ en bulle), dricka fyra glas vatten, sen sätta mig och surfa lite innan jag går och lågger mej vid ett.
Imorron börjar jag jobba och snart startar kyrkan igen. Trevlish.
Det är i och för sig fortfarande helg eftersom det är lördagkväll men min helg är typ över eftersom jag jobbar tidigt (typ) imorgon och dessutom är jag superschleten. Min kropp är inte van vid att vara ute till typ 7 två dagar i rad. Inte är den van vid att gå i klackar så mycket heller. Jag har asont i mina hålfötter.
I torsdags skulle jag följa med min syster ut på nation. Vi drog ut vid typ halv 11 kanske och stack till Malmös eftersom alla andra nationer var proppfulla eller bokade av nollor (alltså inte losers utan nollor på universitet). Vi stod i kö i kanske bara en halvtimme innan vi kom in.
Kvällen var rätt ok. Förutom att en av vakterna var sjukt dryg (en sån som tror att han är rolig medans han egentligen bara är dryg och på gränsen till elak).
Jag har aldrig varit så svettig som jag var nere på Malmös. Stället var jävligt lökigt. Men det var trevligt för jag träffade en massa fd skolkamrater. Bland annat Malin och Anna från min fd klass. Sedan träffade jag min fd granne från Rosenvägen. En tjej som Eli och jag lekte med när vi var små. Vi gick tyå på samma lågstadieskola. Caroline heter hon. Och hon är riktigt jävla snygg. Har alltid varit. Hon är rätt lik Lindsey Lohan på ett bra sätt (typ har hennes bra drag och innan hon blev helt nertrashad) och helt enkelt en sådan som syns så fort hon kommer in i rummet. En jävla urstrålning.
Alla som säger att rödhåriga personer i fula kan ju titta på henne, min klasskompis Johanna, Kate Winslet och supermodellen Lily Cole och sen säga om dom fortfarande tycker. För rådhåriga kvinnor är fanimej vackra. Dock är rödhåriga män rätt fula.
Iaf, hon kände igen mej och vi snackade lite och hade bondning inne på tjejtoaletten. Hon sa att Eli och jag hade utvecklats väl. Att vi hade blivit assnygga. Hon minns typ oss som de två rultiga tvillingarna som sprang runt och hittade på bus. Haha, jag gillar att bli minnas på det sättet :)
Efter Malmös var det en kort efterfest för Eli och mej innan jag gick hem själv. Ringde till K en hel del och lyckades efter lite övertalning få honom att komma hem till mig. Han var lite besviken på mig. Jag hade typ hållt honom uppe hela natten bara för att jag ville träffa honom. Jag är rätt dum och hade lite dåligt samvete. Men det löste sig.
Nästa dag var det dags för avskedsfest för Malin och Anna, som ska till Norge och jobba tillsammans med en kompis. Egentligen var jag inte pepp. Eller jag ville asgärna gå på festen men jag var inte så pepp för alla andra verkade banga ut och jag kände mej dissad. Men efter ett tag löste det sej och alla kom till mig. Eller Mikan och Fredrik, fast det var dom jag försökte få hit ifrån början.
Vi hade lite förfest hemma hos mig när jag bjöd på skumpa, Mikan fixade håret (först plattade hon det, sen lockade hon det igen. Jag vet inte riktigt vad hon försökte åstakomma med det men håret blev ju fint iaf), jag sminkade klart mig och Fredrik lyssnade på bra musik. 90-talsklassiker i mitt hjärta. Bästa sättet att få upp partystämningen. Mr Vain någon?
Festen var rätt najs. Jägermeister sponsrade deras fest så dom stod och delade ut sjalar och grejer som sålde shots till systembolagets priser (vilket var dyrt. Men tydligen var dom tvugna att ha det så för att inte råka i olag med das polis). Vakterna var igen sjukt buffliga (jag har otur med vakter, vilket är sjukt dumt eftersom om det är någon man helst ska dra jämt med så är det vakter) men det var trevligt inne på festen. En massa personer från gymnasiet som amn inte har träffat på hela sommaren. Vilket gjorde att man verkligen hade samtalsämnen med alla som var hälsade på. Varje samtal såg typ ut såhär:
"Men hej läget?"
"jo fan, det är bra. Själv?"
"Jo det är bra med mej med. Men vad har du gjort i sommar du?"
"åh, jag har haft typ världens mysigaste sommar. Jag har gjort så himla mycket. Typ det och det och ditt och datt"
"nä men oj, var inte det och det och ditt och datt kul? Jag har alltid velat göra datt men aldrig haft pengar"
"jo, allt avr skitskoj. Framförallt datt. Alltså verkligen, gör det för det är värt alla pengar."
"jo verkligen"
"Ah, men hur har din sommar varit då"
"jo jag har typ haft den skönaste sommaren ever. Jag har typ mest varit där och rest dit med min pojkvän/kompis och vi hade bara sådär riktigt jävla mysigt"
"nää? Fan vad härligt"
"Ah, skitsönt, verkligen. Men vad skla du göra till hösten?"
"Nä, jag ska typ läsa en krus på halvfart och samtidigt jobba extra hos min pappas kusins svåger. Sen till julen ska jag till Indien med en kompis och vakta kor. Det är ett volontärarbete. Du vet, kor ät ju heliga i Indien. Så jag ska göra det ett tag tills jag kommit på vad jag vill göra"
"Nä, men fan vad kul. Ja jag vill också jobba men det finns ju inga jobb. Så jag ska plugga en strkurs istället. Du vet. Leva lundastudentlivet ett tag. Känns ju att man borde det när man bor i Lund"
"Ah verkligen. Sen då?"
"nä sen ska jag typ bara resa. Jag vill liksom uppleva världen innan jag kommer tillrätta"
"ah jag med, preics. Det är därför jag ska vakta kor"
"aah precis... kor"
"mmm... kor..."
Vart är då poängen med samtalen. Det finns ingen poäng. Alla samtal såg ut såhär under kvällen. För man hade inget direkt att prata om. Och det är typ det man har gemensamt, framtiden. Fast visst. Sådana samtal är sjukt trevliga. Men nu såhär i efterhand tror jag inte att jag kan komma ihåg exakt vad någon skulle göra eller varför. Fast det kan bero på att jag var full också. Jävligt full.
Vid typ halv två så lämnade jag och Fredrik Mikan med en trevlig kille från Fredriks fd forbollslag som Mikan verkade komma överens med. Så stakc fredrik och jag ner på stan för att ta en avslutande drink. Dock glömde vi att det var fredag och att vi var i Sverige så allt var stängt. Vi stack till Bull och träffade en full Sofia. Sedan hade hon och jag fyllesnack inne på toaletten och sedan satt hon, jag och Fredrik vid ett bord och hade djupa fyllesamtal om att man måste ta alla chanser som livet erbjuder en (vilket iofs är sant). Efter det stack Fredrik och jag till Max och lämnade Sofia åt sitt öde (en kille). På Max åt vi lite fyllemat (chilicheese, mmmmmm) och snackade skit om världen och var sådär mysigt fyllebittra och lite känsla "vi och resten av världen mot dom som är dumma i huvet som vi inte tycker om" och pratade minnen och om personer vi kände. Det var jävligt mysigt.
Sedan följde jag Fredrik hem innan jag stack till väster för att möta upp min pojkvän. Jag var ganska full så Fredrik följde även mej en bit så att jag inte skulle cykla in i några buskar (vilket jag gjorde ändå, men jag insisterade på att cykla eftersom min fötter gjorde bajsont).
Jag träffade min pojkvän, som verkade sur på någon för något. Jag försökte prata med honom men alkoholhalten gjorde det svårt att vara rationell. Men vi kom hem till mig och jag däckade nästa direkt. Fast jag försökte hålla ögonen öppna. Jag bara slockande.
Nu ska jag äta en liten bit mat (typ en bulle), dricka fyra glas vatten, sen sätta mig och surfa lite innan jag går och lågger mej vid ett.
Imorron börjar jag jobba och snart startar kyrkan igen. Trevlish.
Etiketter:
Alldeles för full,
Allmän information,
Bakfull,
Festande,
Jag,
Kompisar,
Kyrkan,
Studentliv,
Tvillingsyster
måndag 24 augusti 2009
Han är mitt inre jag? HA!
Föresten, så har sommaren varit mycket mer än bara Brantås med Lykke, Charlie och Daniel och Aneboda med pappa.
Jag har hunnit med Lykkes och Charlies avskedsfest. Den var najs. En massa trevliga människor. Skitgod pastasallad (Charlie är en gud i köket) och skitgod kladdkaka (-"-). Jag lyckades även få dit min pojkvän på festen så jag umgicks mest med honom innan vi tog taxi hem vid typ 2 kanske. Men det var en najs fest med lagom mycket dans och stoj. Även Dan tog sej några moves på dansgolvet.
Sedan har jag ju varit i Brantås igen men denna gången med familjen. Det var fett och en ständig favorit i repris. Jag och Eli (och en sedan joinande Maja) hade askul med de kära smålänningarna och vi stannade även lite längre än sedan våra mammor åkt ner. Våra mammor åkte hem på fredagen och Maja och Eli skulle stanna några dagar till. Jag bestämde mej i sista stunden för att stanna ett dygn till. För Brantåstrion skulle festa till det (jag hade fixat va ;)). Så jag stannade en dag till. Och det var det värt, för fy fan vad kul det var. För den kvällen var en av de sjukaste kvällarna i Brantås historia. Det var jävla kul. Eller Eli hade nog iaf utihelvete kul för hon hade hysteriska skrattanfall som höll på till typ 2 på natten. Jag fnissar när jag tänker på det, hon lät helt hysterisk.
Först så satt Jag, Eli och Maja på verandan och drack och spelade lite kort och väntade på några gamla boys som vi typ inte träffat på två tre år. När dom kom, O och D, så satt vi ute på verandan alla fem och snackade om Skåne vs Småland, skolan, livet unt stuff. Sedan hände the big thingie. Efter det blev kvällen helt jävla otrolig. HAHA! Är allt jag säger. Eli och jag skulle gå och kissa, det är typ det jag minns. Har ofantliga minnesluckor. Jag minns att jag hade assvårt att sitta på huk och kissa för jag skrattade så mycket. Eli garvade också. Nästa sak jag minns är att jag ser killarna stå vid husknuten och jag går det. Sen stod jag och O stod mest och kräktes utanför duschen. Haha kanske inte så jättekul just då men ändå rätt kul i efterhand. För situationen var sjuk och jag var typ sjuk. Och i bakgrunden kunde man höra Elis hysteriska skratt (Jag minns att jag, i fyllan, blev lite rädd att Eli inte kunde sluta skratta och jag var orolig att hon skulle kvävas ((vilket kan avslöja lite om hur hon faktiskt skrattade - HYSTERISKT)). Sen kom Maja och ledde in mej och O i det gamla sovrummet där vi sov i varsin säng O och jag (O fick senare sällskap av en Maja men lyckligtvis så sov jag då). Jag vaknade vid typ 5 och gick in och hittade Eli på soffan och väckte henne. Sen gick hon och jag in och la oss i salen i den stora sängen. Vilket var asskönt eftersom jag frös som fan. Majas kläder låg därinne...?
D hade däckat i barnkammaren...
Men jag kunde inte somna om för jag låg bara och tänkte på allt vi skulle behöva städa (vilket antagligen betydde att jag började nyktra till) så när det började ljusna vid 6 gick jag upp och började städa. Eli hade på något sätt lyckats kleta banan i soffan i vardagsrummet. Sjukt äckligt.
Men, sedan höll jag i gång till typ 8 och sov till 10 innan morfar väckte mej för vi skulle till Nässjö för jag skulle hem. Det var skönt för då fick Maja och Eli ta det värsta (typ O's spya utanför duschen. Min var typ bara vatten så den fanns inte kvar. O's bestod dock mest av en vit sörja som jag inte vågar gissa vad det var).
Efter Brantås har jag mest chillat. Jag har umgåtts med Petra som nu har flyttat till Bryssel för att lära sig leva livet och att prata franska. Vi har smsat lite och hon verkar ha det så bra. Jag är lite avundsjuk på henne, för att hon lyckats komma iväg. Det är inte så många som lyckats med det ändå.
Sedan har jag tofflat, som en supertoffel. Men det har varit riktigt mys faktiskt. Sedan har Lykke och Charlie åkt. Daniel också men han kommer ju tillbaka. Men Lykke och Charlie är borta, gone, och jag saknar dom. Jag åkte ner till Helsingborg för att säga hejdå till dom men jag missade bussen (alla trodde den avgick 2 när den visade sig avgå halv 2, som tur hann Lykke och Charlie med den, vilket var Daniels förtjänst) så jag handlade kläder för ett och två i Helsingborgs centrum istället. Det var najs. Jag kände mej väldigt djup när jag åkte tåg ensam mellan Helsingborg och Lund. För vädret var mulet och jag hade hög knut i nacken och satt dessutom och läste en samlad diktbok. Alltså var jag djup och mystisk.
Resten av sommaren har förflutit mest. Nu är den borta. Och jag har kommit in på universitet Grundkurs i psykologi. Jag kommer behöva plugga som ett fån. Varför liksom? Kunde jag inte sökt en skitlätt kurs som jag bara kunde glidit igenom. Aja, psykologi lär ju bli intressant. Min kurslittratur består än så länge utan en bok som är lika stor som två tegelstenar och är på engelska. Jag börjar frukta att jag har tagit mej vatten över huvudet.
... Men jag klarar mig alltid... nog.
Jag har hunnit med Lykkes och Charlies avskedsfest. Den var najs. En massa trevliga människor. Skitgod pastasallad (Charlie är en gud i köket) och skitgod kladdkaka (-"-). Jag lyckades även få dit min pojkvän på festen så jag umgicks mest med honom innan vi tog taxi hem vid typ 2 kanske. Men det var en najs fest med lagom mycket dans och stoj. Även Dan tog sej några moves på dansgolvet.
Sedan har jag ju varit i Brantås igen men denna gången med familjen. Det var fett och en ständig favorit i repris. Jag och Eli (och en sedan joinande Maja) hade askul med de kära smålänningarna och vi stannade även lite längre än sedan våra mammor åkt ner. Våra mammor åkte hem på fredagen och Maja och Eli skulle stanna några dagar till. Jag bestämde mej i sista stunden för att stanna ett dygn till. För Brantåstrion skulle festa till det (jag hade fixat va ;)). Så jag stannade en dag till. Och det var det värt, för fy fan vad kul det var. För den kvällen var en av de sjukaste kvällarna i Brantås historia. Det var jävla kul. Eller Eli hade nog iaf utihelvete kul för hon hade hysteriska skrattanfall som höll på till typ 2 på natten. Jag fnissar när jag tänker på det, hon lät helt hysterisk.
Först så satt Jag, Eli och Maja på verandan och drack och spelade lite kort och väntade på några gamla boys som vi typ inte träffat på två tre år. När dom kom, O och D, så satt vi ute på verandan alla fem och snackade om Skåne vs Småland, skolan, livet unt stuff. Sedan hände the big thingie. Efter det blev kvällen helt jävla otrolig. HAHA! Är allt jag säger. Eli och jag skulle gå och kissa, det är typ det jag minns. Har ofantliga minnesluckor. Jag minns att jag hade assvårt att sitta på huk och kissa för jag skrattade så mycket. Eli garvade också. Nästa sak jag minns är att jag ser killarna stå vid husknuten och jag går det. Sen stod jag och O stod mest och kräktes utanför duschen. Haha kanske inte så jättekul just då men ändå rätt kul i efterhand. För situationen var sjuk och jag var typ sjuk. Och i bakgrunden kunde man höra Elis hysteriska skratt (Jag minns att jag, i fyllan, blev lite rädd att Eli inte kunde sluta skratta och jag var orolig att hon skulle kvävas ((vilket kan avslöja lite om hur hon faktiskt skrattade - HYSTERISKT)). Sen kom Maja och ledde in mej och O i det gamla sovrummet där vi sov i varsin säng O och jag (O fick senare sällskap av en Maja men lyckligtvis så sov jag då). Jag vaknade vid typ 5 och gick in och hittade Eli på soffan och väckte henne. Sen gick hon och jag in och la oss i salen i den stora sängen. Vilket var asskönt eftersom jag frös som fan. Majas kläder låg därinne...?
D hade däckat i barnkammaren...
Men jag kunde inte somna om för jag låg bara och tänkte på allt vi skulle behöva städa (vilket antagligen betydde att jag började nyktra till) så när det började ljusna vid 6 gick jag upp och började städa. Eli hade på något sätt lyckats kleta banan i soffan i vardagsrummet. Sjukt äckligt.
Men, sedan höll jag i gång till typ 8 och sov till 10 innan morfar väckte mej för vi skulle till Nässjö för jag skulle hem. Det var skönt för då fick Maja och Eli ta det värsta (typ O's spya utanför duschen. Min var typ bara vatten så den fanns inte kvar. O's bestod dock mest av en vit sörja som jag inte vågar gissa vad det var).
Efter Brantås har jag mest chillat. Jag har umgåtts med Petra som nu har flyttat till Bryssel för att lära sig leva livet och att prata franska. Vi har smsat lite och hon verkar ha det så bra. Jag är lite avundsjuk på henne, för att hon lyckats komma iväg. Det är inte så många som lyckats med det ändå.
Sedan har jag tofflat, som en supertoffel. Men det har varit riktigt mys faktiskt. Sedan har Lykke och Charlie åkt. Daniel också men han kommer ju tillbaka. Men Lykke och Charlie är borta, gone, och jag saknar dom. Jag åkte ner till Helsingborg för att säga hejdå till dom men jag missade bussen (alla trodde den avgick 2 när den visade sig avgå halv 2, som tur hann Lykke och Charlie med den, vilket var Daniels förtjänst) så jag handlade kläder för ett och två i Helsingborgs centrum istället. Det var najs. Jag kände mej väldigt djup när jag åkte tåg ensam mellan Helsingborg och Lund. För vädret var mulet och jag hade hög knut i nacken och satt dessutom och läste en samlad diktbok. Alltså var jag djup och mystisk.
Resten av sommaren har förflutit mest. Nu är den borta. Och jag har kommit in på universitet Grundkurs i psykologi. Jag kommer behöva plugga som ett fån. Varför liksom? Kunde jag inte sökt en skitlätt kurs som jag bara kunde glidit igenom. Aja, psykologi lär ju bli intressant. Min kurslittratur består än så länge utan en bok som är lika stor som två tegelstenar och är på engelska. Jag börjar frukta att jag har tagit mej vatten över huvudet.
... Men jag klarar mig alltid... nog.
Etiketter:
Alldeles för full,
Allmän information,
Bakfull,
En kommande framtid,
Festande,
Hemma,
Jag,
Kompisar,
Krångel,
La familia,
Otroligt kul,
Resa,
Sommartankar,
Tvillingsyster,
WTF?
Sommaren är kort, badapada
Herregud!
Okej, jag har verkligen inte bloggat alls som jag borde på hela sommaren. Men den har bara försvunnit. Men okej. Jag kör någon slags resumé och början från början.
Efter studenten var jag lite halv utslagen i typ en vecka. Sen började förberedelserna inför Brantås. Men innan dess, skulle Lykke få sin tatu av mig. Det blev ett rött Taizékors med kursiv text "mon âme se repose" runt korset. Sjukt fint. Jag och Charlie var med när hon gjorde det. Det tog ett tag men blev väldigt fint. Dock var jag tvungen att gå ut och ta lite luft efter halva tiden. För det fanns absolut noll syre inne på Grind house och jag kände illamåendet och att jag antagligen skulle få någon slags svimmingsattack om jag inte gick ut och satte mej. Jag tog det som ett tecken. Jag ska inte tatuera mig.
Men Brantås var fab som fan. Otroligt jävla jättemys. Vi låg mest och degade hela dagarna. Och spelade Othello (jag blev othellomästaren. Jag vann över Daniel två gånger och tredje gången lyckades han tyvärr göra mig ställd precis i slutet då jag typ hade tagit över hela planen men så lyckades han lägga så att jag inte kunde lägga min sista plopp. Sjukt irriterande). Vi drack, filmade, intog andra substanser som inte ska nämnas och hade det jävligt mysigt och rätt problemfritt.
Vi var dock tyvärr inte och badade, vilket gjorde mig lite ledsen för att det något jag har gjort för lite i sommar så är det att bada. Det var ingen som pallade antar jag och jag ville inte dit själv.
Lykke fick mensvärk sista dagen och hennes föräldrar fick komma och hämta henne. Vilket var surt. Men Charlie, Daniel och jag hade en astrevlig sista kväll och kollade på film och dyngade och städade och framförallt åt allt som vi inte ätit upp tidigare under veckan.
Det var föresten något vi gjorde mycket. Åt sjukt god mat med tanke på att vi ändå tog ut svängarna så mycket när det kommer till lyxmat.
Efter Brantås kom pappa och hämtade oss och jag stannade hos honom i några dagar. Det var också väldigt mysigt och på kvällen satt pappa och jag uppe lite till och drack en grogg, tittade på en film och åt lite smågodis från affären. Det var en sjukt mysig kväll, förutom att det var mygg överallt i rummet där jag sov. Jag skojar inte, jag tror jag smällde 10 stycken men det var fortfarande 6 stycken kvar, och dom blev bara fler. Efter ett tag fick jag nog och bytte rum och gick upp och la mig däruppe. Nästa dag blev jag väckt av pappa som skulle åka och ta ett morgondopp. Han skulle precis köra iväg i sin 50talsbil när jag kom på att jag ville med. Så han och jag hade en mysig morgon med morgondopp (okej, klockan var typ kanske strax innan 10 men ändå lite morgon) och en liten rundtur i den gamla bilen inne i Lammhult. Det är så mysigt att åka i den gamla bilen. Det fläktar så skönt eftersom det inte är något tak och man känner sej så fri.
Calle var också där tillsammans med Johan men han åkte hem dagen efter att jag kom upp.
Jag tycker om att vara i Aneboda. Nästa dag tog jag världens längsta cykeltur på säkert 2 ½ timme när jag cyklade upp och ner för alla Anebodas backar bort mot Alvesta. När jag kom fram till stora vägen vände jag och cyklade samma väg hem igen. Det var mycket upp- och nerförsbackar, otroligt varmt, en massa smultron och en otrolig utsikt. Och alla husen längs vägen är så himla fina. Varje hus känns personligt och inte som om att det var massproducerat utav något dumt företag. Sen var jag och fikade med Ann-sofie, Robin, Jonatan och en kompis till Robin. Som vanligt är Robin dryg på ett jävligt roligt sätt.
Sen var jag tvungen att åka ner, samtidigt som Eli kom upp. Var tvungen att åka ner till Lykkes och Charlies avskedsfest. Det var synd att jag missade min syster. Det hade varit trevligt att gå runt sjön med henne i sommarkvällen såsom vi brukar göra. Än så länge saknar jag fortfarande sommaren, för det känns nästan som om jag har missat halva. Tyvärr är det mitt fel.
Okej, jag har verkligen inte bloggat alls som jag borde på hela sommaren. Men den har bara försvunnit. Men okej. Jag kör någon slags resumé och början från början.
Efter studenten var jag lite halv utslagen i typ en vecka. Sen började förberedelserna inför Brantås. Men innan dess, skulle Lykke få sin tatu av mig. Det blev ett rött Taizékors med kursiv text "mon âme se repose" runt korset. Sjukt fint. Jag och Charlie var med när hon gjorde det. Det tog ett tag men blev väldigt fint. Dock var jag tvungen att gå ut och ta lite luft efter halva tiden. För det fanns absolut noll syre inne på Grind house och jag kände illamåendet och att jag antagligen skulle få någon slags svimmingsattack om jag inte gick ut och satte mej. Jag tog det som ett tecken. Jag ska inte tatuera mig.
Men Brantås var fab som fan. Otroligt jävla jättemys. Vi låg mest och degade hela dagarna. Och spelade Othello (jag blev othellomästaren. Jag vann över Daniel två gånger och tredje gången lyckades han tyvärr göra mig ställd precis i slutet då jag typ hade tagit över hela planen men så lyckades han lägga så att jag inte kunde lägga min sista plopp. Sjukt irriterande). Vi drack, filmade, intog andra substanser som inte ska nämnas och hade det jävligt mysigt och rätt problemfritt.
Vi var dock tyvärr inte och badade, vilket gjorde mig lite ledsen för att det något jag har gjort för lite i sommar så är det att bada. Det var ingen som pallade antar jag och jag ville inte dit själv.
Lykke fick mensvärk sista dagen och hennes föräldrar fick komma och hämta henne. Vilket var surt. Men Charlie, Daniel och jag hade en astrevlig sista kväll och kollade på film och dyngade och städade och framförallt åt allt som vi inte ätit upp tidigare under veckan.
Det var föresten något vi gjorde mycket. Åt sjukt god mat med tanke på att vi ändå tog ut svängarna så mycket när det kommer till lyxmat.
Efter Brantås kom pappa och hämtade oss och jag stannade hos honom i några dagar. Det var också väldigt mysigt och på kvällen satt pappa och jag uppe lite till och drack en grogg, tittade på en film och åt lite smågodis från affären. Det var en sjukt mysig kväll, förutom att det var mygg överallt i rummet där jag sov. Jag skojar inte, jag tror jag smällde 10 stycken men det var fortfarande 6 stycken kvar, och dom blev bara fler. Efter ett tag fick jag nog och bytte rum och gick upp och la mig däruppe. Nästa dag blev jag väckt av pappa som skulle åka och ta ett morgondopp. Han skulle precis köra iväg i sin 50talsbil när jag kom på att jag ville med. Så han och jag hade en mysig morgon med morgondopp (okej, klockan var typ kanske strax innan 10 men ändå lite morgon) och en liten rundtur i den gamla bilen inne i Lammhult. Det är så mysigt att åka i den gamla bilen. Det fläktar så skönt eftersom det inte är något tak och man känner sej så fri.
Calle var också där tillsammans med Johan men han åkte hem dagen efter att jag kom upp.
Jag tycker om att vara i Aneboda. Nästa dag tog jag världens längsta cykeltur på säkert 2 ½ timme när jag cyklade upp och ner för alla Anebodas backar bort mot Alvesta. När jag kom fram till stora vägen vände jag och cyklade samma väg hem igen. Det var mycket upp- och nerförsbackar, otroligt varmt, en massa smultron och en otrolig utsikt. Och alla husen längs vägen är så himla fina. Varje hus känns personligt och inte som om att det var massproducerat utav något dumt företag. Sen var jag och fikade med Ann-sofie, Robin, Jonatan och en kompis till Robin. Som vanligt är Robin dryg på ett jävligt roligt sätt.
Sen var jag tvungen att åka ner, samtidigt som Eli kom upp. Var tvungen att åka ner till Lykkes och Charlies avskedsfest. Det var synd att jag missade min syster. Det hade varit trevligt att gå runt sjön med henne i sommarkvällen såsom vi brukar göra. Än så länge saknar jag fortfarande sommaren, för det känns nästan som om jag har missat halva. Tyvärr är det mitt fel.
Etiketter:
Allmän information,
Festande,
Jag,
Kompisar,
La familia,
Reflektion,
Resa,
Saknad,
Sommartankar,
Tvillingsyster,
Tysta tankar
onsdag 4 mars 2009
Snart, snart, snart
Oho, samhällsprovet gick ändå rätt okej. Jag svarade på allt iaf och det är ju bra. Jag kan i och för sig ha svarat fel på allt och då är det ju mindre bra...
Har precis ätit, bulljongsoppa. Fruktansvärt äckligt :P
På lördag ska jag förhoppningsvis träffa broder Johan :) Och då ska jag berätta att filmen snart är klaaar :)
Jag längtar jättemycket till våren. Den var här under första delen av dagen men försvann lite under eftermiddagen. Men jag ska försöka att inte stressa den, än så länge är det ju bara början av mars.
Men jag känner det, att snart är den här. Snart kommer blommorna ploppa upp och snart kommer det att vara fåglarna som väcker mig på morgonen och inte en tjutande klockradio. Och snart kommer det vara ljust så pass länge om kvällarna att Elinor och jag kan börja gå våra kvällspromenader på kyrkogården och prata om livet och vad vi ska göra på sommaren.
Jag längtar dit :)
Har precis ätit, bulljongsoppa. Fruktansvärt äckligt :P
På lördag ska jag förhoppningsvis träffa broder Johan :) Och då ska jag berätta att filmen snart är klaaar :)
Jag längtar jättemycket till våren. Den var här under första delen av dagen men försvann lite under eftermiddagen. Men jag ska försöka att inte stressa den, än så länge är det ju bara början av mars.
Men jag känner det, att snart är den här. Snart kommer blommorna ploppa upp och snart kommer det att vara fåglarna som väcker mig på morgonen och inte en tjutande klockradio. Och snart kommer det vara ljust så pass länge om kvällarna att Elinor och jag kan börja gå våra kvällspromenader på kyrkogården och prata om livet och vad vi ska göra på sommaren.
Jag längtar dit :)
Etiketter:
Allmän information,
Saknad,
Skola,
Sommartankar,
Tvillingsyster,
Vädret
torsdag 8 januari 2009
Jag är lika cool som en kopp te
Nu är det 2009, jag är trött och slut.
Nyår firade jag hemma hos Charlie, det var ett nyktert nyår (bara lite skumpa vid tolvslaget) eftersom jag skulle upp och flyga dagen efter. Jag åt världens godaste pizza (Charlie är en mästare) och jag blev väldigt mätt.
Dagen efter åkte jag till St anton och åkte skidor. Det var också väldigt kul. Men jag blev lite chockad när jag kom upp på skidorna första gången i St Anton. Jag är van vid Dalarna, ett ganska litet skidsystem där jag kan alla backar utan och innan och som dessutom är ganska enkla. Så kommer jag till St Anton och tror jag har skills. Dock så har jag ju det så det gick bra ändå.
Jag och Eli gick ut och festade tre av de fem dagarna vi var där. Vi började bråka två av dom gångerna och den tredje gången skildes vi åt innan vi hunnit börja.
Men jag hade ändå rätt kul. Vi var ju lätt snyggast i St Anton, tyckte vi och några till :D
Första kvällen träffade jag en sjuk (t full) kille som var 21 och hade två barn på 2 och 4. Han började i tid då... Sjukt.
Jag drack rätt mycket (för att vara jag) och jag åt rätt onyttigt, väldigt onyttigt, så nu får jag väl typ skärpa om detta inte ska bli ett 2009 fyllt med femta.
Måste sluta...
Nyår firade jag hemma hos Charlie, det var ett nyktert nyår (bara lite skumpa vid tolvslaget) eftersom jag skulle upp och flyga dagen efter. Jag åt världens godaste pizza (Charlie är en mästare) och jag blev väldigt mätt.
Dagen efter åkte jag till St anton och åkte skidor. Det var också väldigt kul. Men jag blev lite chockad när jag kom upp på skidorna första gången i St Anton. Jag är van vid Dalarna, ett ganska litet skidsystem där jag kan alla backar utan och innan och som dessutom är ganska enkla. Så kommer jag till St Anton och tror jag har skills. Dock så har jag ju det så det gick bra ändå.
Jag och Eli gick ut och festade tre av de fem dagarna vi var där. Vi började bråka två av dom gångerna och den tredje gången skildes vi åt innan vi hunnit börja.
Men jag hade ändå rätt kul. Vi var ju lätt snyggast i St Anton, tyckte vi och några till :D
Första kvällen träffade jag en sjuk (t full) kille som var 21 och hade två barn på 2 och 4. Han började i tid då... Sjukt.
Jag drack rätt mycket (för att vara jag) och jag åt rätt onyttigt, väldigt onyttigt, så nu får jag väl typ skärpa om detta inte ska bli ett 2009 fyllt med femta.
Måste sluta...
Etiketter:
Allmän information,
Festande,
Högtider,
La familia,
Sport,
Tvillingsyster
söndag 7 september 2008
Alice i underlandet
Min syster är föresten dum i huvet (men jag tycker om henne ändå). Nu har hon skaffat sig en liten vit kattunge som förtillfället ligger mellan henne och Jenny i hennes säng. Den ska heta Alice (katten då, inte sängen) och den är 8 veckor gammal och helt vit förutom en grå fläck på huvudet.
Jag undrar vad mamma kommer säga, för hon vet inte om det, alls. Jag tror för min del att hon kommer gå i taket.
Jag undrar vad mamma kommer säga, för hon vet inte om det, alls. Jag tror för min del att hon kommer gå i taket.
onsdag 30 juli 2008
B som i Bag
Har du också varit med om det? Alltså att du har typ träffat en människa som du stör dej satan på. Typ en kompis kompis (kompis kompis...) som du inte kommer träffa så ofta utan bara stötter på ibland men som du ändå stör dej SATAN på. För att hon är ytlig, självupptagen, plastig med alldeles för mycket smink. Fast egentligen så vet du ingenting om henne, förutom rykten, skvaller och det som er gemensamme vän har berättat. Så du känner henne inte men du stör dej på henne som fan, hennes sätt att vara och hennes sätt att typ le, ja allt stör du dej på.
Det har hänt mig nu...
Men alltså, istället för att bara låta det va och skit i henne har jag utvecklat någon slags besatthet kring henne. Jag har tagit reda på allt om henne som jag kan (skvaller, skvaller, skvaller) och jag läser hennes blogg, är inne på hennes bildagbok you name it. Jag kan bara inte låta tjejen va. Alltså, jag trakasserar henne inte, jag tror inte denna tjejen har en aning om att hon blir bevakad. Jag bara håller koll på henne, och jag STÖR mig på henne. Hennes klitcha leende, hennes självupptagna sätt och att hon har alldeles för mycket smink. Men ändå så stalkar jag henne 24/7, och tyvärr måste jag erkänna att jag fascineras av henne något otroligt. Egentligen så skulle jag nästan (fast det tar emot) säga att jag beundrar henne, MEN jag tycker fortfarande att hon är en självupptagen pinsamt ytlig idiot. MEN hon har en jävligt snygg klädstil, fast hennes utseende ger jag inte mycket för. Dock förstår jag inte hur hon lyckas byta frisyr HELA tiden, jag menar hur lyckas någon gå från typ kort hår till långt och sedan till kort igen?! Eller duh, visst vet jag hur man går från kort till långt tillbaka till kort men jag fattar inte:
1. Hur man pallar...
2. Varför man klipper av sina långa extensions efter två veckor till kort igen då det måste kostat skitmycket pengar...
Iallafall....
Nu är jag hemma från Amsterdam igen, det var skiiitkul och Eli och jag ska lätt göra om det. Dock har en läskig holländare som jobbat på hotellet börja ringa och smsa mig. Han jobbade som städare och tog mitt nummer som en ursäkt för att han behövde det för att jag bodde på det hotellet som jag jobbade på jag vet inte. Läskigt.... Men som Elinor så fint uttryckte det:
"Alltså Maria, svara inte på smsen. Du kan INTE bli tillsammans med en städare"
Jag älskar hur hon tänker, OM hon tänker. Att det typ är tusen mil mellan Sverige och Holland bryr hon sig inte ett skit om, skit i det men en STÄDARE! ICKE.
Fast jag hade ju inte tänkt svara på hans sms, han är ju fan läskig.
Imorron åker vi till Brantås, vid typ 8 tiden. Och jag har inte packat. Bertons begravning är på onsdag. Det känns konstigt, fast jag är inte så ledsen. Men jag är orolig för morfar, jag vill inte att han ska vara ledsen eller att han ska må dåligt. Jag tycker om min morfar och nu när han bror dör så känns det så konstigt, typ som att en nedräkning har startat för hela den syskonskaran och det gör mig rädd för jag vill ha min morfar kvar. Fast i och för sig, Berton var äldst, morfar är yngst. Plus att min morfar är odödlig så det är så!
(titlen är tillägnad Elinor och vår helg i Amsterdam!)
Det har hänt mig nu...
Men alltså, istället för att bara låta det va och skit i henne har jag utvecklat någon slags besatthet kring henne. Jag har tagit reda på allt om henne som jag kan (skvaller, skvaller, skvaller) och jag läser hennes blogg, är inne på hennes bildagbok you name it. Jag kan bara inte låta tjejen va. Alltså, jag trakasserar henne inte, jag tror inte denna tjejen har en aning om att hon blir bevakad. Jag bara håller koll på henne, och jag STÖR mig på henne. Hennes klitcha leende, hennes självupptagna sätt och att hon har alldeles för mycket smink. Men ändå så stalkar jag henne 24/7, och tyvärr måste jag erkänna att jag fascineras av henne något otroligt. Egentligen så skulle jag nästan (fast det tar emot) säga att jag beundrar henne, MEN jag tycker fortfarande att hon är en självupptagen pinsamt ytlig idiot. MEN hon har en jävligt snygg klädstil, fast hennes utseende ger jag inte mycket för. Dock förstår jag inte hur hon lyckas byta frisyr HELA tiden, jag menar hur lyckas någon gå från typ kort hår till långt och sedan till kort igen?! Eller duh, visst vet jag hur man går från kort till långt tillbaka till kort men jag fattar inte:
1. Hur man pallar...
2. Varför man klipper av sina långa extensions efter två veckor till kort igen då det måste kostat skitmycket pengar...
Iallafall....
Nu är jag hemma från Amsterdam igen, det var skiiitkul och Eli och jag ska lätt göra om det. Dock har en läskig holländare som jobbat på hotellet börja ringa och smsa mig. Han jobbade som städare och tog mitt nummer som en ursäkt för att han behövde det för att jag bodde på det hotellet som jag jobbade på jag vet inte. Läskigt.... Men som Elinor så fint uttryckte det:
"Alltså Maria, svara inte på smsen. Du kan INTE bli tillsammans med en städare"
Jag älskar hur hon tänker, OM hon tänker. Att det typ är tusen mil mellan Sverige och Holland bryr hon sig inte ett skit om, skit i det men en STÄDARE! ICKE.
Fast jag hade ju inte tänkt svara på hans sms, han är ju fan läskig.
Imorron åker vi till Brantås, vid typ 8 tiden. Och jag har inte packat. Bertons begravning är på onsdag. Det känns konstigt, fast jag är inte så ledsen. Men jag är orolig för morfar, jag vill inte att han ska vara ledsen eller att han ska må dåligt. Jag tycker om min morfar och nu när han bror dör så känns det så konstigt, typ som att en nedräkning har startat för hela den syskonskaran och det gör mig rädd för jag vill ha min morfar kvar. Fast i och för sig, Berton var äldst, morfar är yngst. Plus att min morfar är odödlig så det är så!
(titlen är tillägnad Elinor och vår helg i Amsterdam!)
fredag 25 juli 2008
Who baby!
Shit alltså, man hinner knappt komma hem innan man ska iväg igen. Nu bär det av till Amsterdam med Elinor. Om cirka en kvart ska vi gå ner till järnvägsstationen och ta tåget. Spontant som fan alltså. Allt detta bestämdes igår och jag hängde inte riktigt med i svängarna alls men nu ska vi tydligen iväg, och jag som ska träffa Petra och Essie på lördag, tydligen inte. Men med tanke på att jag har umgåtts med dom 24/7 i tre veckor och inte träffat Elinor alls på typ hela sommaren så har hon faktiskt förtur på mig, för tillfället i alla fall.
Jag träffade föresten Petra på SJ när vi skulle boka biljetter, hon berättade en kul sak ;) Men det är tills vidare hemligstämplat.
Jag var med Lykke igår och gav henne presenten, en väldigt katolskt kors som jag köpt hos påven. Jag har ett liknande så nu har vi värsta kompiskorsen, fett som fan. Jag har saknat henne SOM BARA DEN! Lykke my darling, hon är fan bara bäst.
Gissa föresten vem som får semesterersättning av kyrkan för att vi inte jobbar?! HA!
Nu måste jag och Eli dra, till AMSTERDAM!!!
Jag träffade föresten Petra på SJ när vi skulle boka biljetter, hon berättade en kul sak ;) Men det är tills vidare hemligstämplat.
Jag var med Lykke igår och gav henne presenten, en väldigt katolskt kors som jag köpt hos påven. Jag har ett liknande så nu har vi värsta kompiskorsen, fett som fan. Jag har saknat henne SOM BARA DEN! Lykke my darling, hon är fan bara bäst.
Gissa föresten vem som får semesterersättning av kyrkan för att vi inte jobbar?! HA!
Nu måste jag och Eli dra, till AMSTERDAM!!!
fredag 20 juni 2008
Fan va fett
Nu vattnar min mamma blommorna och snart ska vi resa härifrån till Kattvik. Eli sitter ute vid köksbordet och dricker te och snackar skit som vanligt. Man blir sjukt trött på att lyssna på henne efter ett tag. Öronen går sönder...
onsdag 11 juni 2008
Du skvallar!!!!
Giff.
Igår fick jag reda på att alla i min släkt läser min syster blogg, men ingen läser min. Jävla intressant människa jag måste vara då...
Min mamma bara "ja på Elis blogg..." "jag läste på Elis blogg..." "ja, Sten läser nog fortfarande elis blogg..." "ja, Sten har till och med kommenterat Elis blogg...". Medan hon pratade satt jag och funderade hur jag på en snyggt sätt skulle kunna skjuta in att hennes andra dotter också hade en blogg utan att låta för bitter och barnslig. Jag lyckades inte... Jag får väl leva med att Eli får den roliga uppmärksamheten medan jag får den som är bra. Calle får resten, vilket i och för sig är ganska mycket...
Min syster är rolig och ganska ytlig. Hon är rolig att lyssna på ibland. Som tillexempel när hon berättade att hon och J skulle sluta röka för att de ansåg att det var klasslöst. HAHA, KLASSLÖST!!!!
Okej, ni fattar inte. Men ordet "klasslöst" använder jag jämt för att reta Eli. HON använder det nämligen ganska ofta om typ det mesta.
"Alltså, jag tycker att urringade tröjor med up-pushade bröst är så klasslöst"
"Alltså, löstagbara extensions är bara så klasslöst"
"Alltså, jag tycker att hela hon är klasslös"
HAHA, så skön hon är ibland. Fast jag kan i och för sig hålla med henne till en viss punkt. Urringat ner till magen med superpush-up är ganska klasslöst om man inte bär upp det med stil, vilket ytterst få personer kan.
Jag och Eli satt under studsmattan och pratade om sommaren. Hon babblade på om Stockholm och om hennes och Jennys tripp till Danmark när dom var på någon slags klubb och kom in VIP. Jag satt mest och nickade och försökte hitta en lucka i hennes ständiga babbel om sig själv där jag skulle kunna få chansen att säga på ett så enkelt och smärtfritt sätt som möjligt att: JAG BRYR MIG INTE!!!
Fast jag hittade ingen lucka, plus att hennes ego hade tagit skada, och det vill vi ju inte...
Är det bara jag som väntar på att Ljungberg ska komma ut ur garderoben, hela gay-världen kommer hurra
Igår fick jag reda på att alla i min släkt läser min syster blogg, men ingen läser min. Jävla intressant människa jag måste vara då...
Min mamma bara "ja på Elis blogg..." "jag läste på Elis blogg..." "ja, Sten läser nog fortfarande elis blogg..." "ja, Sten har till och med kommenterat Elis blogg...". Medan hon pratade satt jag och funderade hur jag på en snyggt sätt skulle kunna skjuta in att hennes andra dotter också hade en blogg utan att låta för bitter och barnslig. Jag lyckades inte... Jag får väl leva med att Eli får den roliga uppmärksamheten medan jag får den som är bra. Calle får resten, vilket i och för sig är ganska mycket...
Min syster är rolig och ganska ytlig. Hon är rolig att lyssna på ibland. Som tillexempel när hon berättade att hon och J skulle sluta röka för att de ansåg att det var klasslöst. HAHA, KLASSLÖST!!!!
Okej, ni fattar inte. Men ordet "klasslöst" använder jag jämt för att reta Eli. HON använder det nämligen ganska ofta om typ det mesta.
"Alltså, jag tycker att urringade tröjor med up-pushade bröst är så klasslöst"
"Alltså, löstagbara extensions är bara så klasslöst"
"Alltså, jag tycker att hela hon är klasslös"
HAHA, så skön hon är ibland. Fast jag kan i och för sig hålla med henne till en viss punkt. Urringat ner till magen med superpush-up är ganska klasslöst om man inte bär upp det med stil, vilket ytterst få personer kan.
Jag och Eli satt under studsmattan och pratade om sommaren. Hon babblade på om Stockholm och om hennes och Jennys tripp till Danmark när dom var på någon slags klubb och kom in VIP. Jag satt mest och nickade och försökte hitta en lucka i hennes ständiga babbel om sig själv där jag skulle kunna få chansen att säga på ett så enkelt och smärtfritt sätt som möjligt att: JAG BRYR MIG INTE!!!
Fast jag hittade ingen lucka, plus att hennes ego hade tagit skada, och det vill vi ju inte...
Är det bara jag som väntar på att Ljungberg ska komma ut ur garderoben, hela gay-världen kommer hurra
onsdag 4 juni 2008
Men tack för att man kan lita på dej
PUH! Nu har jag lämnat in allt skolarbete utom en labbrapport. Vilket i och för sig är illa eftersom man måste ha lämnat i en labbrapport för att uppfylla nivån MVG. Höhö, dumt.
Blev kompis med Angel på ansiktsboken idag, så jävla fett xD. Jag hoppas verkligen att vi (=klassen) lyckas komma till Rwanda och hälsa på dom i trean, hade varit så sjukt fett.
Idag när jag kom hem på eftermiddagen så sov jag lite (typ tre timmar) och jag hade världens sjukaste dröm. Okej, kolla, det var såhär; Jag drömde att jag sov i min säng och sedan så vaknade jag (i drömmen) och upptäckte att det låg typ en handduk eller något slags tygstycke bredvid min säng som buktade uppåt, alltså det låg något under det. Fast jag vet inte vad det var för jag vågade inte lyfta på skynket för att se, men jag provade att trycka på skynket och det åkte ner men när man slutade trycka så åkte det upp igen. Okej, det låter kanske inte så läskigt men det var det.
Så i alla fall, dom här tygstycken förföljde mig men de gömde sig så ingen annan såg dom. Alltså, något gömde sig under ett tygstycke som sedan förföljde mig, läskigt? Och inte nog med det, tygstyckena blev fler och dom växte, innan hade det bara varit som en lite bubbla under tygstycket men bubblorna blev större och förföljde mig flera åt gången I en del av drömmen så låg jag och Eli och sov i samma säng, då vaknade jag utav att tygstycket, som nu väst sig så stort som till midjan på mig och dessutom såg ut att ha någon slags människa under då den hade konturer av ett huvud och armar. Jag vaknade i alla fall av att tygstycket stod bredvid sängen och titta på mig och petade på mig, jag blev rädd och gick upp och runt i huset jag var i (inte mitt eget) och försökte låta bli att låtsas om det, men det fortsatte att följa efter mig. Så jag gick och la mig hos Eli igen men på andra sidan om henne och eftersom sängen stod intill väggen så kunde inte tygstycket ställa sig och fortsätta titta på mig. Men då ställde sig tygstycket bredvid Eli och började peta på henne. Eli vaknade (i drömmen) och väckte mig (fast jag var redan vaken, i drömmen) och sa: Mia, jag kan inte sova för det står ett tygstycke bredvid sängen och petar på mig.
Då svarade jag: Okej, men springer ner och lägger oss i den andra sängen.
Varför vi skulle byta säng upptäckte jag när jag tittade ner, för vi låg inte i en säng utan i en taklampa, sängen som vi egentligen skulle sova i låg två meter nedanför oss. Sjukt skumt.
Sedan försökte jag i alla fall prata med någon om problemet med att tygstycken följde efter mig. Så jag gick till min skolan, fast inte Spyken utan min skola var en blandning mellan Siesta och Taizé (bara det). Så jag gick mellan tält inne på en skola som var som ett kloster och försökte få folk som jag kände att fatta. I köket träffade jag snubbe som jag (i verkligheten) träffat på siesta. Jag frågade honom vad han skulle göra om ett tygstycke förföljde honom. Men han hade inte tid att svara, han skulle träffa Adam Tensta...
Så jag fortsatte in i köket fram till skafferiet där jag träffade Hans, en holländare som jag (i verkligheten) träffade i Taizé som jag jobbade i köket med (fortfarande i verkligheten). I verkligheten kan inte Hans tala svenska men i drömmen kunde han, när jag frågade honom när han hade lärt sig svenska svarade han bara: Äsch, jag är ju holländare, jag kan alla språk. (vilket i och för sig nästan är sant då holländare verkar vara sjukt språkintelligenta).
Sedan skulle vi gå hem till Essie, som nu bodde i en helt annan del av väster i Lund, som flyttat till ett JÄTTEstort hus med glasväggar och en jättestor foajé på nedervåningen, det såg lite mer ut som ett lyxhotell än som ett lägenhetshus. Essie bodde högst upp så jag och Hans (och några andra som också skulle till Essie, som jag tydligen kände men inte pratade med) började gå upp för alla trappor samtidigt som vi pratade om mitt problem om tygstycken. ju längre upp vi kom desto räddare blev jag för det var så himla högt upp och eftersom det var glasväggar så såg man ju allt. Så jag fick höjdskräck och superpanik vid sista trappan innan Essies lägenhet. Hans förstod att jag hade höjdskräck och han gav mig ett tips. Jag skulle låtsas att jag inte alls var högt upp utan att husen i själva verket var väldigt nära mig det var bara det att dom egentligen inte var högre än tre centimeter, så om jag ville skulle jag kunna nudda dom eftersom vi inte alls var högt upp, vi var bara omringade av jättesmå hus.
Jag vet inte om det funkar i verkligheten men jag kanske ska prova nästa gång jag får höjdskräck.
Sedan gick vi in till Essie som tog med sig alla på en visningstur i sin nya lägenhet, utom mig eftersom jag redan sett den så jag satte mig i hennes röda soffa. Då såg jag att det stod ett litet tygstycke i form av en människa bakom Tvn och tittade på mig...
Sedan vaknade jag av att Robban bankade på dörren för att det var mat. Jag blev lite skakis av den drömmen. Det är jobbigt att gå runt och känna sig förföljd hela tiden...
Skumt.
"Adam Tensta saijna hans keps, fan vad fett"
Blev kompis med Angel på ansiktsboken idag, så jävla fett xD. Jag hoppas verkligen att vi (=klassen) lyckas komma till Rwanda och hälsa på dom i trean, hade varit så sjukt fett.
Idag när jag kom hem på eftermiddagen så sov jag lite (typ tre timmar) och jag hade världens sjukaste dröm. Okej, kolla, det var såhär; Jag drömde att jag sov i min säng och sedan så vaknade jag (i drömmen) och upptäckte att det låg typ en handduk eller något slags tygstycke bredvid min säng som buktade uppåt, alltså det låg något under det. Fast jag vet inte vad det var för jag vågade inte lyfta på skynket för att se, men jag provade att trycka på skynket och det åkte ner men när man slutade trycka så åkte det upp igen. Okej, det låter kanske inte så läskigt men det var det.
Så i alla fall, dom här tygstycken förföljde mig men de gömde sig så ingen annan såg dom. Alltså, något gömde sig under ett tygstycke som sedan förföljde mig, läskigt? Och inte nog med det, tygstyckena blev fler och dom växte, innan hade det bara varit som en lite bubbla under tygstycket men bubblorna blev större och förföljde mig flera åt gången I en del av drömmen så låg jag och Eli och sov i samma säng, då vaknade jag utav att tygstycket, som nu väst sig så stort som till midjan på mig och dessutom såg ut att ha någon slags människa under då den hade konturer av ett huvud och armar. Jag vaknade i alla fall av att tygstycket stod bredvid sängen och titta på mig och petade på mig, jag blev rädd och gick upp och runt i huset jag var i (inte mitt eget) och försökte låta bli att låtsas om det, men det fortsatte att följa efter mig. Så jag gick och la mig hos Eli igen men på andra sidan om henne och eftersom sängen stod intill väggen så kunde inte tygstycket ställa sig och fortsätta titta på mig. Men då ställde sig tygstycket bredvid Eli och började peta på henne. Eli vaknade (i drömmen) och väckte mig (fast jag var redan vaken, i drömmen) och sa: Mia, jag kan inte sova för det står ett tygstycke bredvid sängen och petar på mig.
Då svarade jag: Okej, men springer ner och lägger oss i den andra sängen.
Varför vi skulle byta säng upptäckte jag när jag tittade ner, för vi låg inte i en säng utan i en taklampa, sängen som vi egentligen skulle sova i låg två meter nedanför oss. Sjukt skumt.
Sedan försökte jag i alla fall prata med någon om problemet med att tygstycken följde efter mig. Så jag gick till min skolan, fast inte Spyken utan min skola var en blandning mellan Siesta och Taizé (bara det). Så jag gick mellan tält inne på en skola som var som ett kloster och försökte få folk som jag kände att fatta. I köket träffade jag snubbe som jag (i verkligheten) träffat på siesta. Jag frågade honom vad han skulle göra om ett tygstycke förföljde honom. Men han hade inte tid att svara, han skulle träffa Adam Tensta...
Så jag fortsatte in i köket fram till skafferiet där jag träffade Hans, en holländare som jag (i verkligheten) träffade i Taizé som jag jobbade i köket med (fortfarande i verkligheten). I verkligheten kan inte Hans tala svenska men i drömmen kunde han, när jag frågade honom när han hade lärt sig svenska svarade han bara: Äsch, jag är ju holländare, jag kan alla språk. (vilket i och för sig nästan är sant då holländare verkar vara sjukt språkintelligenta).
Sedan skulle vi gå hem till Essie, som nu bodde i en helt annan del av väster i Lund, som flyttat till ett JÄTTEstort hus med glasväggar och en jättestor foajé på nedervåningen, det såg lite mer ut som ett lyxhotell än som ett lägenhetshus. Essie bodde högst upp så jag och Hans (och några andra som också skulle till Essie, som jag tydligen kände men inte pratade med) började gå upp för alla trappor samtidigt som vi pratade om mitt problem om tygstycken. ju längre upp vi kom desto räddare blev jag för det var så himla högt upp och eftersom det var glasväggar så såg man ju allt. Så jag fick höjdskräck och superpanik vid sista trappan innan Essies lägenhet. Hans förstod att jag hade höjdskräck och han gav mig ett tips. Jag skulle låtsas att jag inte alls var högt upp utan att husen i själva verket var väldigt nära mig det var bara det att dom egentligen inte var högre än tre centimeter, så om jag ville skulle jag kunna nudda dom eftersom vi inte alls var högt upp, vi var bara omringade av jättesmå hus.
Jag vet inte om det funkar i verkligheten men jag kanske ska prova nästa gång jag får höjdskräck.
Sedan gick vi in till Essie som tog med sig alla på en visningstur i sin nya lägenhet, utom mig eftersom jag redan sett den så jag satte mig i hennes röda soffa. Då såg jag att det stod ett litet tygstycke i form av en människa bakom Tvn och tittade på mig...
Sedan vaknade jag av att Robban bankade på dörren för att det var mat. Jag blev lite skakis av den drömmen. Det är jobbigt att gå runt och känna sig förföljd hela tiden...
Skumt.
"Adam Tensta saijna hans keps, fan vad fett"
måndag 24 mars 2008
Pappsi

Det har varit så himla skönt med påsklov. Jag har varit hos pappa under stort sätt hela...
Det var skönt att träffa honom igen, jag glömmer bort hur mycket jag saknar honom eftersom vi träffas så sällan.
Och huset, shit vad jag har saknat Aneboda...
Pappa hade inte sätt mig i mitt nya hår förrän nu och han, ja han reagerade i och för sig inte så mycket, han sa mest: Jaha, oj, ja det blev ju snyggt...
Haha, så typiskt honom...
Pappa jobbade under de första dagar som jag var uppe. En gång följde jag och Eli med honom till Växjö... Det var kul och jag handlade i och för sig inte så jättemycket men jag köpte bla en ögonskugga från Makeup store, som i stort sätt bara är glitter....
Sedan tittade Eli och jag på film. Eli ville se en film som hette "himlens hjärta", hon sa att den hade fått bra kritik och att det var en svensk feel-goodfilm, vilket skulle passa mej perfekt
Det var INGEN svensk feel-goodfilm. Den var en svenk jag-drabbas-av-fyrtioårskris-och-är-otrogen-mot-min-partner-och-han-får-reda-på-det-och-vill-skiljas-buhu-buhu-oj-vi-hittade-tillbaka-till-varandra.
En sån film var det, plus en massa ångest på det.
Det var jag, Eli och pensionärsklubben som såg filmen...
Annars har det varit en väldigt mysig vistelse hos pappa. De sista dagarna blåste det som bara den och man kunde knappt gå ut. Fast det gjorde jag ändå. Jag offrade min varma sköna säng för att ta lite fina naturbilder på sjön när det blåste så fanatiskt. Dock ligger ju sjön typ bara hundra meter ifrån huset så jag behövde inte gå särskilt långt för att fota.. Men ändå...
Nu är jag jävligt trött och ska sova...
Imorron ska jag träffa Beckis :D
tisdag 4 mars 2008
Plugga var det ja.
Denna dagen har varit så jobbig.
Började med att jag inte kom i säng förrän vid halv två igårnatt. Jag satt ju uppe och skrev svenskanovellen (som inte ens blev klar!!!) och sedan kom Eli in och ville sova hos mig. Hon var ju sjuk och jag kunde knappast säga nej till en svag och blek liten stackare så hon fick sova hos mig. Sedan låg hon och kved och hostade till HALV 4 på natten, OCH HON SOV, trots att hon hostade och hon kved i sömnen så det var bara jag som fick ligga vaken och lyssna på hennes jävla hostattacker. Sedan vred hon sig somfan i sömnen också, det slutade med att jag fick lägga mig vid hennes fötter för att jag skulle få någon som helst plats ÖVERHUVUDTAGET! Så jag somnade vid halv fyra. Skitjobbigt, med tanke på att min kropp behöver typ minst tio timmars sömn varje natt för att mitt huvud ska fungera normalt, och inte nog med att jag inte fick sova. klockan HALV 7 kom mamma in på mitt rum och väckte ELI av någon dum jävla anledning. Jag hade sovmorgon till tjugo i nio och behövde inte gå upp förrän kvart över 7 OCH SÅ VÄCKER MIN MAMMA MIG EN HALVTIMME INNAN JAG SKA UPP NÄR JAG SOVIT I FYRA TIMMAR DEN NATTEN!!!!
Och inte nog med att hon väckte mej (Hon skulle titta till eli!) utan hon STANNADE KVAR inne på mitt rum och PRATADE med Eli klockan halv 7 på morgonen. Sedan, inte nog med det, så skulle hon STÄLLA OM MIN VÄCKARKLOCKA vid fotändan för att DEN GICK FEL!!! JAG ANVÄNDER INTE ENS DEN VÄCKARKLOCKAN!!!
Så stod min mamma där och höll på med min väckarklockan i tio år för att få den att gå rätt (SOM OM ATT NÅGON BRYR SIG? INGEN ANVÄNDER DEN KLOCKAN), och sedan inte nog med det, så kommer hon åt en knapp OCH SÅ BÖRJAR VÄCKARKLOCKAN TJUTA!!!! Jag fick damp och skrek åt mamma, sedan gick jag på toaletten och sedan gick jag in på mitt rum och körde ut både mamma och eli (eller egentligen gick dom ut självmant, men det var nog för att jag var så jävla arg) och mamma mumlade något i stil med: "Men jag blir så orolig att du inte ska komma i tid om du inte har en ordentlig väckarklocka"
"Jag kommer i tid" Sa jag surt.
Och så försov jag mig naturligtvis och vaknade klockan nio. Jag missade engelskan (men det gör inget för det enda vi gör är att läsa en bok där) men lyckades komma till teatern, vilket var ganska tur för annars hade jag känt mig alldeles för dålig.
Sedan när jag kom hem från skolan upptäckte jag att min helveteskatt till husdjur hade KISSAT på min SKIDJACKA, OCH min skidbyxor OCH mina lakan. Så jag fick lägga några timmar på att städa mitt rum och på att tvätta. Jag la in skidjackan och mina byxor i samma tvättmaskin. Mina skidbyxor är bruna. Min skidjacka är vit.
Jag blir ledsen.
En riktig jobbig dag har jag haft, med andra ord. Nu ska jag plugga. Fast jag är himla lättad. Det visade sig att vi inte alls hade lika mycket i skolan den här veckan som jag trodde. Boken i svenskan, tillexempel, ska inte vara utläst förrän nästa vecka och matteprovet är flyttat tills på fredag. Jag har tur.
Fast jag har fortfarande åt helvete mycket att göra. Jag har sceniskt produktionsprov imorgon och min svenskanovell SKA vara klar tills dess, tills på torsdag har jag fortfarande det där arbetet på typ hur många sidor som helst, PLUS en muntlig redovisning Och på fredag har jag matteprov.
Skolan är dum.
Nu ska jag plugga.
Fast en bra sak som jag har gjort. Jag har äntligen fått iväg det där viktiga mailet. Hurra hurra...
Plugga var det ja...
Började med att jag inte kom i säng förrän vid halv två igårnatt. Jag satt ju uppe och skrev svenskanovellen (som inte ens blev klar!!!) och sedan kom Eli in och ville sova hos mig. Hon var ju sjuk och jag kunde knappast säga nej till en svag och blek liten stackare så hon fick sova hos mig. Sedan låg hon och kved och hostade till HALV 4 på natten, OCH HON SOV, trots att hon hostade och hon kved i sömnen så det var bara jag som fick ligga vaken och lyssna på hennes jävla hostattacker. Sedan vred hon sig somfan i sömnen också, det slutade med att jag fick lägga mig vid hennes fötter för att jag skulle få någon som helst plats ÖVERHUVUDTAGET! Så jag somnade vid halv fyra. Skitjobbigt, med tanke på att min kropp behöver typ minst tio timmars sömn varje natt för att mitt huvud ska fungera normalt, och inte nog med att jag inte fick sova. klockan HALV 7 kom mamma in på mitt rum och väckte ELI av någon dum jävla anledning. Jag hade sovmorgon till tjugo i nio och behövde inte gå upp förrän kvart över 7 OCH SÅ VÄCKER MIN MAMMA MIG EN HALVTIMME INNAN JAG SKA UPP NÄR JAG SOVIT I FYRA TIMMAR DEN NATTEN!!!!
Och inte nog med att hon väckte mej (Hon skulle titta till eli!) utan hon STANNADE KVAR inne på mitt rum och PRATADE med Eli klockan halv 7 på morgonen. Sedan, inte nog med det, så skulle hon STÄLLA OM MIN VÄCKARKLOCKA vid fotändan för att DEN GICK FEL!!! JAG ANVÄNDER INTE ENS DEN VÄCKARKLOCKAN!!!
Så stod min mamma där och höll på med min väckarklockan i tio år för att få den att gå rätt (SOM OM ATT NÅGON BRYR SIG? INGEN ANVÄNDER DEN KLOCKAN), och sedan inte nog med det, så kommer hon åt en knapp OCH SÅ BÖRJAR VÄCKARKLOCKAN TJUTA!!!! Jag fick damp och skrek åt mamma, sedan gick jag på toaletten och sedan gick jag in på mitt rum och körde ut både mamma och eli (eller egentligen gick dom ut självmant, men det var nog för att jag var så jävla arg) och mamma mumlade något i stil med: "Men jag blir så orolig att du inte ska komma i tid om du inte har en ordentlig väckarklocka"
"Jag kommer i tid" Sa jag surt.
Och så försov jag mig naturligtvis och vaknade klockan nio. Jag missade engelskan (men det gör inget för det enda vi gör är att läsa en bok där) men lyckades komma till teatern, vilket var ganska tur för annars hade jag känt mig alldeles för dålig.
Sedan när jag kom hem från skolan upptäckte jag att min helveteskatt till husdjur hade KISSAT på min SKIDJACKA, OCH min skidbyxor OCH mina lakan. Så jag fick lägga några timmar på att städa mitt rum och på att tvätta. Jag la in skidjackan och mina byxor i samma tvättmaskin. Mina skidbyxor är bruna. Min skidjacka är vit.
Jag blir ledsen.
En riktig jobbig dag har jag haft, med andra ord. Nu ska jag plugga. Fast jag är himla lättad. Det visade sig att vi inte alls hade lika mycket i skolan den här veckan som jag trodde. Boken i svenskan, tillexempel, ska inte vara utläst förrän nästa vecka och matteprovet är flyttat tills på fredag. Jag har tur.
Fast jag har fortfarande åt helvete mycket att göra. Jag har sceniskt produktionsprov imorgon och min svenskanovell SKA vara klar tills dess, tills på torsdag har jag fortfarande det där arbetet på typ hur många sidor som helst, PLUS en muntlig redovisning Och på fredag har jag matteprov.
Skolan är dum.
Nu ska jag plugga.
Fast en bra sak som jag har gjort. Jag har äntligen fått iväg det där viktiga mailet. Hurra hurra...
Plugga var det ja...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)