Bara för att du är ful!

Åh vad mitt liv är skönt just nu. Hela scenisk produktionsgrejen är klar (men läraren kan fortfarande ta sig i röven) och det känns som att skolan äntligen fattat grejen och börjat tagga ner lite, vilket är underbart skönt. Jag har sovit idag på eftermiddagen när jag kom hem och igår gjorde jag fullständigt INGENTING. Och vet du varför? För att jag inte hade något göra, SÅ FUCKING UNDERBART...

Idag dissekerad vi fiskhuvuden på naturkunskapen. Det var jävligt äckligt men eftersom jag är en ganska äcklig person så tyckte jag att det var kul. Det kändes så jävla ball, jag kände mej som värsta kirurgen med scalpel och bensåg och grejer. Jag kan säga en sak, Fiskar har väldigt små hjärnor....
Eftersom Petra är en sådan fegis så fick jag typ dissekera hela fiskhuvudet själv, hon fick hålla i det. Jag kan fatta att hon tycket att det var äckligt när jag klippte itu skallbenet med en sax men jag kände mej bara sjukt jävla cool, Haha. Sedan hade jag sönder ett öga på fisken, det var också kul. Ja, att dissekera är kul. Vad som inte är kul är att komma hem och upptäcka att vi ska ha fisk med ost på till kvällsmat, inte coolt. Jag livnärde mej på ris...

Jag har föressten hittat min Ipod igen. Den har varit borta skitlänge och jag har saknat den lilla underbara saken. Min mamma hittade den och jag har aldrig älskat henne mer än då. Min söta lilla Ipod, jag har döpt honom till Bob, men kallar honom Babe, som den där grisen du vet...

Egentligen var det tänkt att jag skulle till Rebecka i helgen men jag får inte för mamma. Det funkar inte med skolan, för även om mycket tyngd har försvunnit från mina axlar så är det långt ifrån över. Nästa vecka har vi muntlig redovisning/prov i Kutti (jag hatar det där jävla fittämnet) och prov i matte (Ah-ha). Eftersom jag suger på matte så förbjöd mamma mig att åka iväg under helgen. Hon tänker tvinga mej att plugga matte tre timmar om dagen, ha det kan hon glömma. Det är lite surt för Jag saknar Rebecka och hade gärna velat träffa henne, fast mamma tar väl rätt beslut som vanligt...
Det finns en mattekille i trean som har som projektarbete att hjälpa personer med matteproblem (jag då?). Han har satt upp värsta gulliga lappen på skolan där han skriver att han är villig (haha) att hjälpa folk med matteproblem.
Han hade skrivit upp sitt telefonnummer också smsade jag honom och frågade om mattehjälpen och då ringde han mej. Fatta vad sjukt, en snubbe som jag aldrig, typ, har sett och ännu mindre pratat med ringde upp mej. Ah, det var bisarrt. Aja, är han duktig i matte blir jag lycklig för det är verkligen inte jag och jag behöver verkligen hjälp för detta provet. Provet innefattar allting som vi lärt oss hitintills i matte (press? nejnej).

Idag fyller min pappa år. Vi, hela syskonskaran, ringde till honom och sjöng och sedan pratade han med oss alla utom mej. Han la på när han hade pratat med Calle, mysig pappa jag har va? Haha nej, min skitunge till lillebror glömde bort att säga att jag skulle prata med honom. Pappa pratar alltid med Calle sist i vanliga fall och även om det inte var så nu så kunde ju inte pappa veta det eftersom min DUMMA lillebror glömde att berätta det. Jag är ledsen. Jag försökte ringa honom sen men nådde inte fram, jag får ringa imorron.
Jag saknar honom. Grattis pappa.