Mysdamp

Jag är väl en dålig människa som inte skriver blogg längre. MEN... eller nä det finns inget men.
Det är inte det att jag inte har haft något att säga för jag har massor att säga och det har hänt en del sedan den 22 december. Det var jul till exempel. Bara en sån sak. Det var en bra jul. Robban och hans bror Harry är en bra kombo. Bröderna Hofbauer överlag är jävligt roliga. Det blev lite alkohol för de gamla vilket resulterade i att mamma pratade danska öppet och Harry somnade inne på Robbans arbetsrum innan julklappsutdelningen. Det var en bra jul. Jag tycker så mycket om julen.
Sen blev jag smal och sen svällde jag upp som en ballong men innan dess var det en väldigt bra nyår och en trevlig resa till Egypten med pappa och hela den familjen.

Nu, gör jag inte så mycket mer än att jag går runt och umgås med person(er) som jag tycker mycket om och väntar på att mitt liv ska börja. Jag hoppade av socialpsykologin för att få chansen att fixa de saker jag missade på förra kursen. Jag hoppas att jag snart hittar ett extrajobb så jag kan göra något med mitt liv och så ska jag ta tag i mitt körkort. Med andra ord ska jag göra sånt som jag skjutit upp ett tag och som jag borde ha gjort för längesen. Ta tag i mitt liv helt enkelt. Bli vuxen kanske... Eller i alla fall försöka. Men sen ska jag också andas, sätta mej ner och komma på vad det är jag vill göra och sedan vad som är rimligt att göra. Jag hinner inte tänka om jag ska plugga samtidigt. Då rullar det bara på och jag hinner inte reflektera. Dessutom så är ströplugg en väldigt dyr hobby som man inte kan hålla på med hur länge som helst. Även om jag inte tar lån (för det hade bara varit dumt) så har man ju inte bidragsdelen hur länge som helst heller. Visst är ströplugga både nyttigt och roligt men man kan ju inte hålla på med det hur länge som helst. I alla fall inte om man inte är helt motiverad heller.
Nu ska jag dricka vatten och sen bege mej ut och springa.

Mycket bättre för magen

Jag är en ganska så dålig människa. Eller egentligen, är jag verkligen det? Så, jag sket i dagens föreläsning för jag var trött. Jag börjar bli sjuk på riktigt vilket suger för jag kan inte träna och jag panikar eftersom det känns som att jag aldrig kommer igång med träningen. Men jag ska följa med Robban till gymmet imorron och ta det lugnt. Annars kommer det ju aldrig att bli av.

Så, jag struntade i en föreläsning. Egentligen är det ingen big deal men just på denna delkursen håller vi på med något ytterst svårt och jag vet faktiskt inte ens riktigt vad det är vi håller på med. Så det var kanske lite dumt. Men å andra sidan, universitetet är frivilligt. Så jag ska dränka i min ångest i te. Sen ska jag ta en huvudvärkdtablett, eller kanske. Drar mej lite för det här med tabletter, inte bra för magen. Kanske ska smeta lite zon i pannan istället. Not.

Jag har kommit på att jag absolut inte vill plugga nästa termin. Så länge jag inte kommer in på sociologikursen, vilket jag nog inte gör. Så nästa termin vill jag ha studentleg, jobba och sen vill jag bort härifrån. Mest bara för att det just nu känns som att jag står och trampar. Jag kommer aldrig komma vidare och utvecklas om jag stannar kvar här, känns det som. Det kommer sluta med att jag bor hemma tills jag är 25. Vilket skulle vara pinsamt. Eller en sak om man varit ute och rest och sen måste flytta hem tillfälligt. Men då måste man ju varit ute och rest också.
Varför känner jag mej tjock?

Lite sammarbete, bitte!!!!

Idag har jag absolut inte gjort någonting. Vaknade halv tre utav att det regnade och gick ner och åt frukost samtidigt som jag kollade på invigningen av OS. Sedan åt jag en miserabel lunch och sedan åkte jag och mamma ut och övningskörde. Jag är en sådan jävla tråkig människa just nu, jag skyller på vädret. Var i helvete är augustisolen någonstans?! 

Jag vill egentligen tillbaka till Brantås en vända innan skolan börjar (som börjar snart) men jag antar att om jag ska någonstans så måste jag väl till typ Aneboda, får väl typ prioritera pappa lite, jag har inte träffat honom på hela sommaren. 

Min rygg gör ont, jag börjar känna mig gammal. I och för sig så började jag känna mig gammal redan i typ femårsåldern och fick åldersnoja i samband med att jag slutade äta barnmat så skitsamma egentligen. 

Nu har jag föresten snart läst ut den tredje och sista boken av Stieg Larsson, bara en notis lixom. Jag läste den första boken på tågluffen och nu är jag typ fast, jag har inte läst såhär mycket på hur länge som helst.... 

Just det, äta!