Aaaahhh!!! Jag flyter!! Jag fattar inte hur jag kan ha ett sånt jävla flyt. Hela mitt liv bara glider nästan. Allt är så bra. Hur gick det till?
Jag kom på, när jag hade smugit undan till badrummet därnere för att läsa Bridget Jones dagbok del 2 för att det är så mycket varmare därnere än på mitt kalla rum, att jag har det så fantastiskt bra och jag är väldigt glad. Jag är typ, lycklig. Det känns som att mitt liv är typ, felfritt. Och jag har ingen aning om hur det har gått till.
Visst, det finns alltid något som kan förändras. Jag skulle vilja ha jobbet som jag sökt, jag skulle vilja flytta hemmifrån och jag skulle gärna vilja komma på vad det är jag vill göra med mitt liv. På ett ungefär. Men skitsamma. Det där kommer ju att lösa sig.
Just nu är jag lycklig. För just nu är allt perfekt. Jag flyter. Jag är kär, glad och lycklig :)
HÖHÖ!!!!
Helvete. Min pasta kokade precis över.
Visar inlägg med etikett Reflektion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Reflektion. Visa alla inlägg
lördag 6 februari 2010
tisdag 26 januari 2010
Off
Okej, i förra inlägget skrev jag att även fast det var ett tag sedan jag senast skrev så berodde det inte på att jag inte haft något att säga. Tyvärr har det blivit så nu; jag har inget direkt att säga.
Just nu är jag arbetslös (två timmar i veckan på söndagmorrnar räknar jag inte med helt) och pluggar inte. Egentligen har jag hur mycket tid som helst och känner hur mycket jag borde få gjort. Men istället känner jag nu hur oproduktiviteten (är det ett ord?) sprids i min kropp. De, bara förfaller, jag förfaller. Jag hinner inte med saker som ajg borde hinna med. Trots att jag har all tid i världen.
Jag skulle behöva struktur. Ett jobb mellan 9 och 5 (eller 4, det hade varit väldigt bra tid att jobba mellan). För nu fattar jag grejen med att man hinner med mer och blir mer produktiv ju fler bollar man har i luften (till en viss gräns förstås) för jag var fan så mycket mer produktiv när jag gick gymnasiet och då var jag ändå upptagen mellan tja, genomsnittligt 9 till 4 varje dag.
Jag behöver något fast att göra. Jag vill ta körkort men det är ju inget fast man gör. Nej, jag behöver ett jobb. Jag ska ta mej i kragen och fixa ett jobb. För det finns jobb att få, jag tror stenhårt på det. Det gäller bara att sänka sina krav och leta på rätt ställe. Jag menar Petra var hemma i 4 dagar och fick jobb på dir. Å andra sidan har Petra en otrolig förmåga att lyckas med allt så jag antar att för sådan som mej som inte har samma flyt tar det kanske lite längre tid. Men min poäng var att jag ska skaffa jobb snart. Och jag tror att jag kan få ett om jag bara letar tillräckligt länge.
Okej, en anledning till att jag kanske inte hinner med så mycket är för att jag tillbringar så mycket tid med en viss person som jag tycker väldigt mycket om. Jag tror jag ska fortsätta vara oproduktiv ett litet tag till och bara umgås med denna sötnos. Bara ett litet tag till. Så fixar jag resten imorron, eller i övermorgon eller nästa vecka. Just nu, vill jag mest bara vara där.
Nu ska jag... göra något annat.
Just nu är jag arbetslös (två timmar i veckan på söndagmorrnar räknar jag inte med helt) och pluggar inte. Egentligen har jag hur mycket tid som helst och känner hur mycket jag borde få gjort. Men istället känner jag nu hur oproduktiviteten (är det ett ord?) sprids i min kropp. De, bara förfaller, jag förfaller. Jag hinner inte med saker som ajg borde hinna med. Trots att jag har all tid i världen.
Jag skulle behöva struktur. Ett jobb mellan 9 och 5 (eller 4, det hade varit väldigt bra tid att jobba mellan). För nu fattar jag grejen med att man hinner med mer och blir mer produktiv ju fler bollar man har i luften (till en viss gräns förstås) för jag var fan så mycket mer produktiv när jag gick gymnasiet och då var jag ändå upptagen mellan tja, genomsnittligt 9 till 4 varje dag.
Jag behöver något fast att göra. Jag vill ta körkort men det är ju inget fast man gör. Nej, jag behöver ett jobb. Jag ska ta mej i kragen och fixa ett jobb. För det finns jobb att få, jag tror stenhårt på det. Det gäller bara att sänka sina krav och leta på rätt ställe. Jag menar Petra var hemma i 4 dagar och fick jobb på dir. Å andra sidan har Petra en otrolig förmåga att lyckas med allt så jag antar att för sådan som mej som inte har samma flyt tar det kanske lite längre tid. Men min poäng var att jag ska skaffa jobb snart. Och jag tror att jag kan få ett om jag bara letar tillräckligt länge.
Okej, en anledning till att jag kanske inte hinner med så mycket är för att jag tillbringar så mycket tid med en viss person som jag tycker väldigt mycket om. Jag tror jag ska fortsätta vara oproduktiv ett litet tag till och bara umgås med denna sötnos. Bara ett litet tag till. Så fixar jag resten imorron, eller i övermorgon eller nästa vecka. Just nu, vill jag mest bara vara där.
Nu ska jag... göra något annat.
lördag 23 januari 2010
Mysdamp
Jag är väl en dålig människa som inte skriver blogg längre. MEN... eller nä det finns inget men.
Det är inte det att jag inte har haft något att säga för jag har massor att säga och det har hänt en del sedan den 22 december. Det var jul till exempel. Bara en sån sak. Det var en bra jul. Robban och hans bror Harry är en bra kombo. Bröderna Hofbauer överlag är jävligt roliga. Det blev lite alkohol för de gamla vilket resulterade i att mamma pratade danska öppet och Harry somnade inne på Robbans arbetsrum innan julklappsutdelningen. Det var en bra jul. Jag tycker så mycket om julen.
Sen blev jag smal och sen svällde jag upp som en ballong men innan dess var det en väldigt bra nyår och en trevlig resa till Egypten med pappa och hela den familjen.
Nu, gör jag inte så mycket mer än att jag går runt och umgås med person(er) som jag tycker mycket om och väntar på att mitt liv ska börja. Jag hoppade av socialpsykologin för att få chansen att fixa de saker jag missade på förra kursen. Jag hoppas att jag snart hittar ett extrajobb så jag kan göra något med mitt liv och så ska jag ta tag i mitt körkort. Med andra ord ska jag göra sånt som jag skjutit upp ett tag och som jag borde ha gjort för längesen. Ta tag i mitt liv helt enkelt. Bli vuxen kanske... Eller i alla fall försöka. Men sen ska jag också andas, sätta mej ner och komma på vad det är jag vill göra och sedan vad som är rimligt att göra. Jag hinner inte tänka om jag ska plugga samtidigt. Då rullar det bara på och jag hinner inte reflektera. Dessutom så är ströplugg en väldigt dyr hobby som man inte kan hålla på med hur länge som helst. Även om jag inte tar lån (för det hade bara varit dumt) så har man ju inte bidragsdelen hur länge som helst heller. Visst är ströplugga både nyttigt och roligt men man kan ju inte hålla på med det hur länge som helst. I alla fall inte om man inte är helt motiverad heller.
Nu ska jag dricka vatten och sen bege mej ut och springa.
Det är inte det att jag inte har haft något att säga för jag har massor att säga och det har hänt en del sedan den 22 december. Det var jul till exempel. Bara en sån sak. Det var en bra jul. Robban och hans bror Harry är en bra kombo. Bröderna Hofbauer överlag är jävligt roliga. Det blev lite alkohol för de gamla vilket resulterade i att mamma pratade danska öppet och Harry somnade inne på Robbans arbetsrum innan julklappsutdelningen. Det var en bra jul. Jag tycker så mycket om julen.
Sen blev jag smal och sen svällde jag upp som en ballong men innan dess var det en väldigt bra nyår och en trevlig resa till Egypten med pappa och hela den familjen.
Nu, gör jag inte så mycket mer än att jag går runt och umgås med person(er) som jag tycker mycket om och väntar på att mitt liv ska börja. Jag hoppade av socialpsykologin för att få chansen att fixa de saker jag missade på förra kursen. Jag hoppas att jag snart hittar ett extrajobb så jag kan göra något med mitt liv och så ska jag ta tag i mitt körkort. Med andra ord ska jag göra sånt som jag skjutit upp ett tag och som jag borde ha gjort för längesen. Ta tag i mitt liv helt enkelt. Bli vuxen kanske... Eller i alla fall försöka. Men sen ska jag också andas, sätta mej ner och komma på vad det är jag vill göra och sedan vad som är rimligt att göra. Jag hinner inte tänka om jag ska plugga samtidigt. Då rullar det bara på och jag hinner inte reflektera. Dessutom så är ströplugg en väldigt dyr hobby som man inte kan hålla på med hur länge som helst. Även om jag inte tar lån (för det hade bara varit dumt) så har man ju inte bidragsdelen hur länge som helst heller. Visst är ströplugga både nyttigt och roligt men man kan ju inte hålla på med det hur länge som helst. I alla fall inte om man inte är helt motiverad heller.
Nu ska jag dricka vatten och sen bege mej ut och springa.
onsdag 23 september 2009
21 h och 57 minuter
Så, dagen innan min första tenta ever. Om mindre än 20 timmar är det över. Och jag kommer vara så lättad oavsett hur det går. Både jag och A har redan förbrett oss på att skriva omtenta tillsammans.
Jag vaknade självmant halv 10 och slappade fram till 12 innan jag tog en dusch för att vakna lite. Sedan har jag pluggat och nu har jag tagit en kort paus för att äta lite lunch och surfa lite.
Jag satt och läste igenom Lykkes blogg. Alla gamla inlägg. Framförallt från denna våren, april, maj, juni, och jag upptäckte hur mycket jag saknar henne.
Det är sjukt. Men jag saknar den människan så jävla mycket. För hon får mej att må bra.
Men. Samtidigt. Så är Lykke en utav de människor jag bryr mej mest om. Och jag vill att hon ska må bra. Och vara lycklig. Och jag tror hon är det i Taizé. Lyckligare än vad hon var här.
Så...
På ett ytligt plan vill jag inget hellre än att hon ska komma hem. Men på ett annat djupare, mycket viktigare plan, vill jag bara att hon ska stanna där så länge hon behöver. Om det är fram till jul, eller maj nästa år, eller om 4 år, så är det så det är. Om hon bestämmer sig för att flytta ner dit så är det också så det är. Då flyttar jag väl efter, iaf ett tag.
Jag antar att det är det som är att bry sig om någon, på riktigt. Oavsett hur lång tid till det kommer gå innan jag får träffa min whore n mistress så spelar det ingen roll. För jag vet just nu att hon mår bättre därnere än vad hon någonsin skulle ha kunnat göra om hon stannat kvar här.
Lykke, kom hem, precis när du vill.
Jag vaknade självmant halv 10 och slappade fram till 12 innan jag tog en dusch för att vakna lite. Sedan har jag pluggat och nu har jag tagit en kort paus för att äta lite lunch och surfa lite.
Jag satt och läste igenom Lykkes blogg. Alla gamla inlägg. Framförallt från denna våren, april, maj, juni, och jag upptäckte hur mycket jag saknar henne.
Det är sjukt. Men jag saknar den människan så jävla mycket. För hon får mej att må bra.
Men. Samtidigt. Så är Lykke en utav de människor jag bryr mej mest om. Och jag vill att hon ska må bra. Och vara lycklig. Och jag tror hon är det i Taizé. Lyckligare än vad hon var här.
Så...
På ett ytligt plan vill jag inget hellre än att hon ska komma hem. Men på ett annat djupare, mycket viktigare plan, vill jag bara att hon ska stanna där så länge hon behöver. Om det är fram till jul, eller maj nästa år, eller om 4 år, så är det så det är. Om hon bestämmer sig för att flytta ner dit så är det också så det är. Då flyttar jag väl efter, iaf ett tag.
Jag antar att det är det som är att bry sig om någon, på riktigt. Oavsett hur lång tid till det kommer gå innan jag får träffa min whore n mistress så spelar det ingen roll. För jag vet just nu att hon mår bättre därnere än vad hon någonsin skulle ha kunnat göra om hon stannat kvar här.
Lykke, kom hem, precis när du vill.
måndag 24 augusti 2009
Sommaren är kort, badapada
Herregud!
Okej, jag har verkligen inte bloggat alls som jag borde på hela sommaren. Men den har bara försvunnit. Men okej. Jag kör någon slags resumé och början från början.
Efter studenten var jag lite halv utslagen i typ en vecka. Sen började förberedelserna inför Brantås. Men innan dess, skulle Lykke få sin tatu av mig. Det blev ett rött Taizékors med kursiv text "mon âme se repose" runt korset. Sjukt fint. Jag och Charlie var med när hon gjorde det. Det tog ett tag men blev väldigt fint. Dock var jag tvungen att gå ut och ta lite luft efter halva tiden. För det fanns absolut noll syre inne på Grind house och jag kände illamåendet och att jag antagligen skulle få någon slags svimmingsattack om jag inte gick ut och satte mej. Jag tog det som ett tecken. Jag ska inte tatuera mig.
Men Brantås var fab som fan. Otroligt jävla jättemys. Vi låg mest och degade hela dagarna. Och spelade Othello (jag blev othellomästaren. Jag vann över Daniel två gånger och tredje gången lyckades han tyvärr göra mig ställd precis i slutet då jag typ hade tagit över hela planen men så lyckades han lägga så att jag inte kunde lägga min sista plopp. Sjukt irriterande). Vi drack, filmade, intog andra substanser som inte ska nämnas och hade det jävligt mysigt och rätt problemfritt.
Vi var dock tyvärr inte och badade, vilket gjorde mig lite ledsen för att det något jag har gjort för lite i sommar så är det att bada. Det var ingen som pallade antar jag och jag ville inte dit själv.
Lykke fick mensvärk sista dagen och hennes föräldrar fick komma och hämta henne. Vilket var surt. Men Charlie, Daniel och jag hade en astrevlig sista kväll och kollade på film och dyngade och städade och framförallt åt allt som vi inte ätit upp tidigare under veckan.
Det var föresten något vi gjorde mycket. Åt sjukt god mat med tanke på att vi ändå tog ut svängarna så mycket när det kommer till lyxmat.
Efter Brantås kom pappa och hämtade oss och jag stannade hos honom i några dagar. Det var också väldigt mysigt och på kvällen satt pappa och jag uppe lite till och drack en grogg, tittade på en film och åt lite smågodis från affären. Det var en sjukt mysig kväll, förutom att det var mygg överallt i rummet där jag sov. Jag skojar inte, jag tror jag smällde 10 stycken men det var fortfarande 6 stycken kvar, och dom blev bara fler. Efter ett tag fick jag nog och bytte rum och gick upp och la mig däruppe. Nästa dag blev jag väckt av pappa som skulle åka och ta ett morgondopp. Han skulle precis köra iväg i sin 50talsbil när jag kom på att jag ville med. Så han och jag hade en mysig morgon med morgondopp (okej, klockan var typ kanske strax innan 10 men ändå lite morgon) och en liten rundtur i den gamla bilen inne i Lammhult. Det är så mysigt att åka i den gamla bilen. Det fläktar så skönt eftersom det inte är något tak och man känner sej så fri.
Calle var också där tillsammans med Johan men han åkte hem dagen efter att jag kom upp.
Jag tycker om att vara i Aneboda. Nästa dag tog jag världens längsta cykeltur på säkert 2 ½ timme när jag cyklade upp och ner för alla Anebodas backar bort mot Alvesta. När jag kom fram till stora vägen vände jag och cyklade samma väg hem igen. Det var mycket upp- och nerförsbackar, otroligt varmt, en massa smultron och en otrolig utsikt. Och alla husen längs vägen är så himla fina. Varje hus känns personligt och inte som om att det var massproducerat utav något dumt företag. Sen var jag och fikade med Ann-sofie, Robin, Jonatan och en kompis till Robin. Som vanligt är Robin dryg på ett jävligt roligt sätt.
Sen var jag tvungen att åka ner, samtidigt som Eli kom upp. Var tvungen att åka ner till Lykkes och Charlies avskedsfest. Det var synd att jag missade min syster. Det hade varit trevligt att gå runt sjön med henne i sommarkvällen såsom vi brukar göra. Än så länge saknar jag fortfarande sommaren, för det känns nästan som om jag har missat halva. Tyvärr är det mitt fel.
Okej, jag har verkligen inte bloggat alls som jag borde på hela sommaren. Men den har bara försvunnit. Men okej. Jag kör någon slags resumé och början från början.
Efter studenten var jag lite halv utslagen i typ en vecka. Sen började förberedelserna inför Brantås. Men innan dess, skulle Lykke få sin tatu av mig. Det blev ett rött Taizékors med kursiv text "mon âme se repose" runt korset. Sjukt fint. Jag och Charlie var med när hon gjorde det. Det tog ett tag men blev väldigt fint. Dock var jag tvungen att gå ut och ta lite luft efter halva tiden. För det fanns absolut noll syre inne på Grind house och jag kände illamåendet och att jag antagligen skulle få någon slags svimmingsattack om jag inte gick ut och satte mej. Jag tog det som ett tecken. Jag ska inte tatuera mig.
Men Brantås var fab som fan. Otroligt jävla jättemys. Vi låg mest och degade hela dagarna. Och spelade Othello (jag blev othellomästaren. Jag vann över Daniel två gånger och tredje gången lyckades han tyvärr göra mig ställd precis i slutet då jag typ hade tagit över hela planen men så lyckades han lägga så att jag inte kunde lägga min sista plopp. Sjukt irriterande). Vi drack, filmade, intog andra substanser som inte ska nämnas och hade det jävligt mysigt och rätt problemfritt.
Vi var dock tyvärr inte och badade, vilket gjorde mig lite ledsen för att det något jag har gjort för lite i sommar så är det att bada. Det var ingen som pallade antar jag och jag ville inte dit själv.
Lykke fick mensvärk sista dagen och hennes föräldrar fick komma och hämta henne. Vilket var surt. Men Charlie, Daniel och jag hade en astrevlig sista kväll och kollade på film och dyngade och städade och framförallt åt allt som vi inte ätit upp tidigare under veckan.
Det var föresten något vi gjorde mycket. Åt sjukt god mat med tanke på att vi ändå tog ut svängarna så mycket när det kommer till lyxmat.
Efter Brantås kom pappa och hämtade oss och jag stannade hos honom i några dagar. Det var också väldigt mysigt och på kvällen satt pappa och jag uppe lite till och drack en grogg, tittade på en film och åt lite smågodis från affären. Det var en sjukt mysig kväll, förutom att det var mygg överallt i rummet där jag sov. Jag skojar inte, jag tror jag smällde 10 stycken men det var fortfarande 6 stycken kvar, och dom blev bara fler. Efter ett tag fick jag nog och bytte rum och gick upp och la mig däruppe. Nästa dag blev jag väckt av pappa som skulle åka och ta ett morgondopp. Han skulle precis köra iväg i sin 50talsbil när jag kom på att jag ville med. Så han och jag hade en mysig morgon med morgondopp (okej, klockan var typ kanske strax innan 10 men ändå lite morgon) och en liten rundtur i den gamla bilen inne i Lammhult. Det är så mysigt att åka i den gamla bilen. Det fläktar så skönt eftersom det inte är något tak och man känner sej så fri.
Calle var också där tillsammans med Johan men han åkte hem dagen efter att jag kom upp.
Jag tycker om att vara i Aneboda. Nästa dag tog jag världens längsta cykeltur på säkert 2 ½ timme när jag cyklade upp och ner för alla Anebodas backar bort mot Alvesta. När jag kom fram till stora vägen vände jag och cyklade samma väg hem igen. Det var mycket upp- och nerförsbackar, otroligt varmt, en massa smultron och en otrolig utsikt. Och alla husen längs vägen är så himla fina. Varje hus känns personligt och inte som om att det var massproducerat utav något dumt företag. Sen var jag och fikade med Ann-sofie, Robin, Jonatan och en kompis till Robin. Som vanligt är Robin dryg på ett jävligt roligt sätt.
Sen var jag tvungen att åka ner, samtidigt som Eli kom upp. Var tvungen att åka ner till Lykkes och Charlies avskedsfest. Det var synd att jag missade min syster. Det hade varit trevligt att gå runt sjön med henne i sommarkvällen såsom vi brukar göra. Än så länge saknar jag fortfarande sommaren, för det känns nästan som om jag har missat halva. Tyvärr är det mitt fel.
fredag 10 april 2009
Falelalela
Oj vad allt precis just nu i denna sekund är underbart.
Har precis varit och pantat familjens flaskor och köpt grillgrejer tills ikväll. Ikväll ska jag, Lykke, Charlie och Daniel grilla. Eftersom de, typ, är sommar nu. Att det blir askallt när solen går ner skiter jag i.
För just nu är jag fullbordad. Och jag älskar det. Mitt liv är långt ifrån perfekt men just nu känns det så ändå, och inget kan gå fel. För även om det går fel kommer det bli rätt. För just nu är det bara så. Att mitt liv är så fantastiskt bra att jag blir... galen? Till och med mina problem är perfekta xD Och solen, sommarvädret, temperaturen och fågelkvittret utanför huset bekräftar bara hur bra livet är.
Idag har jag även sökt in till Universitetet, så nu kan det inte skita sig. Jag kommer iaf ha något att göra i höst. Plugga :) Det blir bra. Sedan har jag köpt studentklänning också. Så nu slipper jag springa ut genom Spykens dörrar naken.
tisdag 2 december 2008
Sex stora punkter
.
Allt stort som skedde i världen, skedde först i någon människas fantasi.
Allt stort som skedde i världen, skedde först i någon människas fantasi.
Astrid Lindgren
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
