Hurtbulle

Igår skickade jag iväg ett två sidor långt brev till Lykke där det var skrivit på både fram- och baksida. Och ändå kändes det som att jag inte fick med allt. Långt ifrån.

Idag har mitt liv vänts på tvären. Just nu är jag apatisk. Och fylld med något som jag inte kan göra något av. Två veckor tills mitt liv (kanske) tar slut. Eller gör en radikal förändring om man hellre vill uttrycka det så.
Oj detta blev alldeles för personlig. Men jag ska låta det stå. För det är så.

Idag är jag hurt av hurtiness. Alltså jag är hurtig. Jag och Robban steg upp 7 och åkte till gymmet halv 8 och tränade till 20 över 9 ungefär. Sen åkte vi hem och jag stack på föreläsning i två timmar. Jag känner mej så nyttig och pigg. Jag kommer bli så sund och nyttig. Och det bästa är, att om jag tränar så kan jag äta massa ostbågar utan dåligt samvete. PERFEKT! :D
Okej, jag har bara tränat en gång. MEN, det är början på mitt nya liv :)

Nu ska jag gå upp och lägga mej bredvid han som är min :)

21 h och 57 minuter

Så, dagen innan min första tenta ever. Om mindre än 20 timmar är det över. Och jag kommer vara så lättad oavsett hur det går. Både jag och A har redan förbrett oss på att skriva omtenta tillsammans.

Jag vaknade självmant halv 10 och slappade fram till 12 innan jag tog en dusch för att vakna lite. Sedan har jag pluggat och nu har jag tagit en kort paus för att äta lite lunch och surfa lite.

Jag satt och läste igenom Lykkes blogg. Alla gamla inlägg. Framförallt från denna våren, april, maj, juni, och jag upptäckte hur mycket jag saknar henne.
Det är sjukt. Men jag saknar den människan så jävla mycket. För hon får mej att må bra.
Men. Samtidigt. Så är Lykke en utav de människor jag bryr mej mest om. Och jag vill att hon ska må bra. Och vara lycklig. Och jag tror hon är det i Taizé. Lyckligare än vad hon var här.
Så...
På ett ytligt plan vill jag inget hellre än att hon ska komma hem. Men på ett annat djupare, mycket viktigare plan, vill jag bara att hon ska stanna där så länge hon behöver. Om det är fram till jul, eller maj nästa år, eller om 4 år, så är det så det är. Om hon bestämmer sig för att flytta ner dit så är det också så det är. Då flyttar jag väl efter, iaf ett tag.
Jag antar att det är det som är att bry sig om någon, på riktigt. Oavsett hur lång tid till det kommer gå innan jag får träffa min whore n mistress så spelar det ingen roll. För jag vet just nu att hon mår bättre därnere än vad hon någonsin skulle ha kunnat göra om hon stannat kvar här.

Lykke, kom hem, precis när du vill.

Alice i underlandet

Min syster är föresten dum i huvet (men jag tycker om henne ändå). Nu har hon skaffat sig en liten vit kattunge som förtillfället ligger mellan henne och Jenny i hennes säng. Den ska heta Alice (katten då, inte sängen) och den är 8 veckor gammal och helt vit förutom en grå fläck på huvudet.
Jag undrar vad mamma kommer säga, för hon vet inte om det, alls. Jag tror för min del att hon kommer gå i taket.

Morgon

När morgonens sol genom rutan smyger,
glad och försiktig,
lik ett barn, som vill överraska
tidigt, tidigt en festlig dag --
då sträcker jag full av växande jubel
öppna famnen mot stundande dag --
ty dagen är du,
och ljuset är du,
solen är du,
och våren är du,
och hela det vackra, vackra,
väntande livet är du!