Я очень тупоумн

Jag sitter och pluggar ryska nu. Det behövs. Jag har försummat ryskan lite på sistone och jag märker det på föreläsningarna. Så nu pluggar jag. Och jag fylls av visdom av detta fantastiska språk. Seriöst, ryska är det coolaste språket som finns. Jag älskar det. Visste ni tillexempel att Stockholm heter Стокгольм. Bara en sån sak.

Jag har hittat min jacka. Den som jag tappade bort i lördags ni vet. Jag kom hem från Malmös utan jacka av någon anledning och jag har ingen aning om var jag hade gjort av den. Nu är den återfunnen. Vilket är underbart för det var min ganska dyra och ganska nya skidjacka. Varför jag gick ut i den vet jag inte. Det var kallt.

Jag skickade iaf ett antal sms till personerna jag var ute med i lördags och bad dom fylla mina minnesluckor när det kom till jackan (samt be om ursäkt för mitt beteende). Tydligen hade jag hämtat ut jackan. Eller Eli, som jag hängde in jackan tillsammans med, hade hämtat ut den och gett den till mej när vi gått. Alltså hade jag inte glömt kvar den i garderoben. Men den fanns inte på Emmas rum. Alltså tappade jag bort den påväg till Emmas rum. Vilket är en promenix på ungefär 130 meter. Hur löjligt är inte det!!? Det slutade med att Emma hittade den i hennes kök på korridoren. Jag hade hängt den där över en stol. HALLELUJAH!!! Den var alltså inte så borttappade som jag trodde och imorron efter min föreläsning ska jag hämta den. Jaaa :)

OCH, på fredag ska jag träffa Rebecka. Jaaa :)

Paruski

Idag är sista ansökningsdagen till universitetet. Har ni sökt? Jag har! Ryska nybörjarkurs 2. Jippi! Så till våren ska jag lära mej ännu mer ryska. Och förhoppningsvis kunna tala lite. Fast jag måste ju klara nybörjarkurs 1 först.
Om jag inte gör det får jag väl göra något annat till våren. Kanske jobba. Fast jag vet inte riktigt var jag skulle jobba då. Men det löser sig. Fast i och för sig. Förra terminen när jag tänkte att jag skulle jobba en termin så var jag ju arbetslös i 5 månader. Så... Vi får se.

JAAA!!

Och, TENTAN ÄR ÖVEEEERR!!!

Fy i helvete vad skönt. Jag tror jag dör!!! Nu ska jag släppa det. Helt totalt. Om någon bara t-testning jag bara va? Så var det i och för sig innan också men skitsamma. Nu jävlar ska jag glömma allt som har med statistik att göra. Så får jag plugga om det inför omtentan som jag antagligen måste göra. Men nu i helgen, ska jag baraaa fira. Och äta. Känns som att jag inte ätit på flera dar. Åh jag vill ha potatismos! Mammas potatismos! Jag äter sällan ordentligt när jag har tenta eftersom jag bor på biblioteket, typ. Igår på biblioteket träffade jag Kajsa. Det var en trevlig syn att träffa henne.
Nu ska jag på stan och sen ska jag börja fixa mej inför kvällen. Ska fixa mej hela dagen :D Och bli världens sötaste rumpnisse.

När juldagsmorgon glimmar...

Åååhhh. Sitter och lyssnar på julmusik och julpyntar för fullt. Eller mamma pyntar mest. Jag har gjort några få insatser. Hängt upp en grön boll med en massa ljus i i fönstret vid tv:n.
Katten Haddock (som den svarta kattungen numera heter, och inte bara katt) sover i en skokartong på bordet. Han är så söt att jag vill äta upp honom. Men jag är för mätt för det. Dessutom sover han så sött.

Jag vill flytta hemmifrån. Ojoj vad jag vill det. Hittar perfekta lägenheter hela tiden. Men eftersom fler än jag ser hur perfekta dom är stiger ofta budgivningen men säkert en halv miljon. Bajs im telling ya!

Jag har suttit hemma hela helgen förutom torsdagen (som räknas som helg) då jag gick på tackfest och skakade rumpa. Nu känner jag mej ful. För jag har ätit mycket. Tror jag ska gömma mej i min garderob tills på tisdag. Eller, egentligen ska jag gömma mej tills på fredag klockan 08.00 då jag har min sista tenta för terminen (sen har jag resttenta i januari men whatever). Dock räknar jag nästa kallt med att få underkänt. Men jag tänker fanimej försöka iaf. Bara för att jag inte fattar någonting (för det gör jag verkligen inte - jag fattar NADA) så betyder inte det att jag ska ge upp. Jag ska inte bete mej som vi västerläningar har en tendens att göra enligt min sociologilärare. Nämligen att vi ger upp så fort vi får motgång. Det stämmer läskigt bra, på alla jag känner.
Så därför ska jag plugga skiten ur mej tills på fredag. Sen ska jag FESTA!! TJM på fredag :D

Mycket bättre för magen

Jag är en ganska så dålig människa. Eller egentligen, är jag verkligen det? Så, jag sket i dagens föreläsning för jag var trött. Jag börjar bli sjuk på riktigt vilket suger för jag kan inte träna och jag panikar eftersom det känns som att jag aldrig kommer igång med träningen. Men jag ska följa med Robban till gymmet imorron och ta det lugnt. Annars kommer det ju aldrig att bli av.

Så, jag struntade i en föreläsning. Egentligen är det ingen big deal men just på denna delkursen håller vi på med något ytterst svårt och jag vet faktiskt inte ens riktigt vad det är vi håller på med. Så det var kanske lite dumt. Men å andra sidan, universitetet är frivilligt. Så jag ska dränka i min ångest i te. Sen ska jag ta en huvudvärkdtablett, eller kanske. Drar mej lite för det här med tabletter, inte bra för magen. Kanske ska smeta lite zon i pannan istället. Not.

Jag har kommit på att jag absolut inte vill plugga nästa termin. Så länge jag inte kommer in på sociologikursen, vilket jag nog inte gör. Så nästa termin vill jag ha studentleg, jobba och sen vill jag bort härifrån. Mest bara för att det just nu känns som att jag står och trampar. Jag kommer aldrig komma vidare och utvecklas om jag stannar kvar här, känns det som. Det kommer sluta med att jag bor hemma tills jag är 25. Vilket skulle vara pinsamt. Eller en sak om man varit ute och rest och sen måste flytta hem tillfälligt. Men då måste man ju varit ute och rest också.
Varför känner jag mej tjock?

Ägg kommer ur kycklingrumpa

Just nu mår jag rätt så bra. Det beror på att jag precis ätit världens godaste äpple. Jag älskar gröna äpplen. Snart ska jag äta stekt ägg innan jag beger mej till stadsbiblioteket för att plugga till 7 ikväll.

Tenta imorron och det suger. Framförallt eftersom det känns som att jag har noll koll. Men lite koll har jag nog. Jag menar, jag har ju gått på varenda föreläsning och seminarie. Då borde man iaf ha lite koll.

Mina stekta ägg blev lite för salta. Men salt är gott.

Bus eller godis?

Jag har haft så jävla skumma drömmar på sistone. Och jag kommer ihåg alla också, vilket känns sjukt skumt. Och jag kommer ihåg som bra.

Nu börjar jag om 5 minuter plus den akademiska kvarten. Jag ska ner till Palestra till en sal jag aldrig varit i förr. Men jag hittar nog. Tekniskt sett har jag typ 20 minuter på sig. Den akademiska kvarten är farlig.

Snart är det Halloween och jag längtar lite grann faktiskt. Jag tror det är barnet i mig som fortfarande tror på spöken och kittlas av tanken att allt kommer vara spöklikt till helgen. Vilket det tyvärr egentligen inte kommer vara. Men någonstans inne i mig tror jag fortfarande att vi ska gå bus eller godisrundan som vanligt. Vi brukade alltid göra det när vi var hos pappa på höstlovet. Men nu har jag inte ens något höstlov. Vilken idiot tog bort studenternas höstlov? Den idioten ska sparkas på.

Lille katt, lilla katt...

Detta ska bli ett kort inlägg då jag egentligen pluggar. Man tar små korta pauser ibland. Dock börjar min motivation komma tillbaka. Den kom tillbaka när jag såg resultatet på min tenta. Skojar inte.

Una hade rätt när det kommer till västerläningarnas sätt att hantera problem, nämligen inte alls. Jag blir arg.

Så, jag pluggar nu. Och tänker så smått på ikväll. Ska på tackfest, fast jag är sådär pepp. Eftersom tentan hela tiden ligger och trycker så kan jag inte ha så kul som jag brukar. Plus att jag har bestämt mig för att jag kan gå ut en gång den här helgen och parta. Men det kommer inte ske ikväll utan imorron, då det är tjänstemannafest. Då vill jag PARTA! Utan hämningar.

Jag vill inte bli stor.. alls

Robban står i köket och lagar mat. Wook. Det är Robbans godaste maträtt. Det är synd att jag inte är hungrig. Jag vill vara det. Vill äta och tycka att det är gott men känns onödigt att äta om man inte är hungrig eller sugen.
Aja, maten är inte klar än så förhoppningsvis försvinner problemet fram tills dess.

Idag var jag på föreläsning mellan 10 och 12. Och jag var så jävla trött när jag vaknade. Jag orkade knappt ta mej ur sängen. Jag var sååå nära på att skippa föreläsningen. Men kom på att jag bara skulle ångra det i efterhand och dessutom antagligen ha för mycket ångest för att kunna sova gott ändå.
Jag gick dit. Vi hade Åse. En skön hippiekvinna på typ 50 år som är en sjukt dålig föreläsare. Hon säger samma sak flera gånger, upprepar sig och är allmänt otydlig. Tacka vet jag Una. HON är bra. Jag lär mig sjukt mycket på hennes föreläsningar.

Igår sökte jag in till nya kurser till våren. Också bara strökurser. Jag vet ju fortfarande inte alls vad jag vill bli. Jag vet mer vad jag inte vill bli. Mamma sa att jag inte kan fortsätta hålla på att ströläsa så länge till utan att jag snart måste bestämma mig. Det ger mej magont. Men okej. Om jag vet vad jag inte vill bli kan jag ju börja där iaf.
Jag vill inte bli:

• Trädgårsmästare
• Dagisfröken (alldeles för små barn)
• Städare
• Farmaceut (eller vad det nu heter - det vill jag iaf inte bli)
• Mattant
• Doktor
• Sjuksköterska (Jag skulle i och för sig kunna se mej som det, och man säger ju att sådana yrken som sjuksköterska, doktor och lärare går i släkten men jag har blodfobi och skulle ha svårt att undersöka andras kroppar då jag finner det lite äckligt, dessutom skulle jag ha svårt att operera folk)
• Brandman

Sen kom jag inte så mycket längre. Och jag blev inte så mycket klokare. Dock tror jag inte just nu att jag skulle vilja bli psykolog. Inte för att det inte är intressant. Jag älskar att lära mig om hur människor och hjärnan fungerar. Men jag skulle aldrig klara utbildningen så därför intalar jag mig själv att jag inte vill bli det.
Så, nu skulle man kanske plugga lite. Eller surfa...

Huvudvärk

Det känns som att jag gör en massa andra saker än just de saker jag borde göra. Jag hatar det.
Men idag satt faktiskt Alva och jag och pluggade från att vi slutade till strax innan två på biblioteket. Det kändes bra. Vi ska göra det till en vana.

Sen när jag kom hem så sov jag, och vilade. I typ 2 ½ timme. Lite längre än vad det var tänkt. Men fy fan vad skönt det. Det känns som att jag sover hela tiden. För jag kommer nog inte ha något problem att somna nu ikväll heller. Trots att jag sovit någon timme nu på eftermiddagen. Shit, man börjar bli gammal när man börjar sova middag. Elller snarare bli tvungen att sova middag.

Ikväll ska jag laga mat till familjen
Och hela min helg är redan uppbokad varje kväll nu från torsdag (helgen börjar på torsdagar) till lördag, igen. Det känns som att jag är uppbokad varenda helg redan på typ tisdag onsdag. Jag älskar det :)

Nu ska jag... chilla.

Brian: Hindbran: Pons, Medulla, Cerebellum. Midbrian: Ett kluster av sensoriska och motoriska neuroner. Forebran: Thalamus, Hypothalamus och Cerebrum?

Om lite mindre än en kvart ska jag cykla iväg och möta A så ska vi ha följe till tentasalen. Om 42 minuter ungefär börjar min första tenta. Nervös? Njaaa. Jag har en kall känsla i magen men jag är inte supernervös än. Jag vill bara att den ska vara över. Om 4 timmar och 42 minuter är det över. Oj vad jag längtar...

Ikväll händer allt det roliga :)

21 h och 57 minuter

Så, dagen innan min första tenta ever. Om mindre än 20 timmar är det över. Och jag kommer vara så lättad oavsett hur det går. Både jag och A har redan förbrett oss på att skriva omtenta tillsammans.

Jag vaknade självmant halv 10 och slappade fram till 12 innan jag tog en dusch för att vakna lite. Sedan har jag pluggat och nu har jag tagit en kort paus för att äta lite lunch och surfa lite.

Jag satt och läste igenom Lykkes blogg. Alla gamla inlägg. Framförallt från denna våren, april, maj, juni, och jag upptäckte hur mycket jag saknar henne.
Det är sjukt. Men jag saknar den människan så jävla mycket. För hon får mej att må bra.
Men. Samtidigt. Så är Lykke en utav de människor jag bryr mej mest om. Och jag vill att hon ska må bra. Och vara lycklig. Och jag tror hon är det i Taizé. Lyckligare än vad hon var här.
Så...
På ett ytligt plan vill jag inget hellre än att hon ska komma hem. Men på ett annat djupare, mycket viktigare plan, vill jag bara att hon ska stanna där så länge hon behöver. Om det är fram till jul, eller maj nästa år, eller om 4 år, så är det så det är. Om hon bestämmer sig för att flytta ner dit så är det också så det är. Då flyttar jag väl efter, iaf ett tag.
Jag antar att det är det som är att bry sig om någon, på riktigt. Oavsett hur lång tid till det kommer gå innan jag får träffa min whore n mistress så spelar det ingen roll. För jag vet just nu att hon mår bättre därnere än vad hon någonsin skulle ha kunnat göra om hon stannat kvar här.

Lykke, kom hem, precis när du vill.

Hypnos?

Idag har jag blivit hypnotiserad för första gången i mitt liv.
Asfett.
Förutom att det inte hände så mycket. Han som höll i det sa att man måste vara medgörlig och tro på det och det ansträngde jag mej verkligen för att göra. Dock hände ingenting. Jag halvsov istället och dagdrömde. Väldigt skönt.
Fast vissa saker som han sa fungerade. Typ att man skulle hålla ut sin vänstra arm framför sig sen skulle typ en osynlig kraft trycka ner handen mot bordet. Och det fungerade. Fast samtidigt är det ju sjukt jobbigt att hålla upp sin vänsterarm rakt ut ändå så jag tror denna osynliga kraft är ett annat namn för gravitation.
Kanske...
Men efteråt kände jag mej utvilad.
Nu har jag varit på biblioteket i ungefär 4 timmar sammanlagt och pluggat. Men jag känner mej inte ett dugg smartare. Fast kanske lite mer förberedd.

Hysteri

Sitter hemma och chillar och dricker en kopp te. Med mjölk.
Ska snart ut på stan och bege mej till stadsbiblioteket men eftersom vi slutade tidigare tänkte jag chilla lite till.
Sedan blir det tentaplugg/ångest och en stark längtan till 12.05 på torsdag. För då är tentan över. Fram tills dess får stadsbiblioteket bli mitt andra hem.
Jag kan inte plugga tillräckligt koncentrerat hemma. Datorn lockar för mycket. Facebook och youtube och allt som inte har med plugg att göra.
Egentligen brukar jag äta som en häst innan test, för att slippa plugga liksom. Man äter hela tiden. Men nu är jag så nervös att jag inte är hungrig längre.
Men det är ju positivt... Jag menar, eftersom jag är en utav de många människor som förbannats med en ämnesomsättning som är lik en sengångare så tackar jag och tar emot.
Det jag går ner under tentan lär jag säkert gå upp på torsdag kväll. Då ska jag släppa alla hämningar.
Men nu, är jag nervös.

AAAHHHAHAHA!!
Hysteriiii!!!!!

Ägg kommer ur kycklingrumpa

Guuud. Jag är så trött... Både i huvet och på att plugga. Det är så himla mycket. En jävla massa text som jag inte får något grepp på.
Idag hade vi någon föreläsning om parapsykologi, som inte kommer på tentan men som är bra att kunna.
Jag kom därifrån och hade antecknat två sidor.... På två timmar. Så sjukt meningslöst. Det var säkert sjukt intressant och nyttigt men mannen som höll i föreläsningen bröt på typ engelska, tyska och spanska. Jag förstod honom men det krävde så jävla mycket koncentration att jag efter ett tag helt enkelt inte kunde mer.
Jag var så jävla trött och det var inte särskilt intressant. Men jag var iaf inte den enda som antecknade lite. Jag antecknade ungefär likamycket som alla andra på min rad, till och med lite mer.
Efter föreläsningen gick jag och några andra för att sätta oss på SO för att plugga. Det gick sådär men nu fattar jag nooog skillnaden mellan agonist och anatgonist. Och det känns ju bra.
Och det är inte bara jag som har ångest. Alla andra har typ pluggat lika mycket/lite som jag. Så om jag kuggar så kommer jag nog iaf inte vara ensam. Men jag vill helst inte kugga. För det sista jag vill är att sitta med två tentor. Dubbelt så mycket ångest.

Just nu vill jag bara att klockan ska bli halv ett på torsdag eftermiddag. Tentan är mellan 8 till 12. Så 5 över 12 funkar också på torsdag. Jag vill bara att det ska vara över.
Typ nu tack.

Inga vattentäta skott

Jag är trötter....

Har precis duschat så jag sitter här med blött hår och väntar på att det ska torka innan jag ska lägga mej. Klockan är i och för sig bara 9 men jag är sjukt trött. Jag börjar 1 imorron tror jag... Eller om det var 3... Ska kolla upp det sen. Oavsett så måste jag gå upp tidigare ändå för att plugga.
Tenta om 8 dar...
AAAAHHHAAAAHHHH!!!!
Varför måste man ha tentor? Kan man inte bara chilla lite?
Jag har skrivit brev till Lykke och Charlie idag. Fast jag har inte postat dom. Bara skrivit dom. Det blev en A4sida fram och bak var. Och då fick jag trycka ihop det sista. Tänkte att brevet antagligen skulle för långt annars.
Man kan ju mejla också. Men det är ju fett opersonligt. Men jag kanske mejlar också... Sen. Men brev först. För brev är coolt.
Jag vill också vara i Taizé :)

Något vill mej illa

Har precis kommit hem från seminariet om sömn. Ska plugga snart, för jag räknade dagarna i går och har insett att man första tenta någonsin kommer ske om 11 dagar. AAAHHH!
Jag känner mej noll redo, det känns som att alla andra i min grupp är helt förberedda och kan allting. Jag känner att jag kan ungefär ingenting. Kul, kul.

Jag jobbade i lördags. Det var sjukt kul, fast det var roligare förra gången. Nu var i nere på playground och ventilationen hade gått sönder. Fy fan vad svettigt det var. Jag stod första passet i garderoben Andra passet skulle jag stå i lilla baren. När jag gick in på dansgolvet för att komma till den lilla baren var det som att en vägg av koldioxid, svett och ren värme slog emot mej. Jag blev en del av den efter ungefär 5 minuter.
Det var skitstressigt i baren. Men jag höll tempot uppe. Det var ganska många som var helt nya, vilket fick mej (som jobbat en gång tidigare) att framstå som värsta proffset. Vilket var najs. Jag höll ställningen hela vägen igenom.
Eli kom dit, med Lovisa, Emma och Elin. Jag hade lovat Eli att jag skulle bjuda på en shott men det blev inte så. För hon beställde bara av mej en gång. Men hon fick 10 kronor rabatt istället.
Mikan kom också dit med en massa från min gamla klass. Julia, Helena och Maria. Vilket var jävligt trevligt. Jag har saknat lilla Mikan. Den galningen.
När jag hade jobbat i baren i ungefär 50 minuter fanns det inte ett ställe på min kropp som inte var smutsigt. Men jag kunde inte gå därifrån för vi låg redan efter med beställningarna En kille som beställde en cider av mig sa:
- Du är typ snyggast på stället.
Vilket verkligen lät som en komplimang. Han såg sliskig ut och tittade på mig med en jävligt skum blick.
-Tack, sa jag.
-Du badar i ditt eget svett, sa han och typ gick.
Jag undrar om det också var en komplimang. Eller om han dissade mej två gånger i rad utan att jag märkte det. Eller om han bara var värsta puckot när det kommer till att ragga. För om han raggar sådär så är han ett pucko. För jag gillar honom inte.

Jag fick även lära mig hur man öppnar en flaska med en annan flaska utan kapsylöppnare. Martin och Max som hjälpte mej sa att jag skulle få mer dricks om jag kunde stajla på det sättet. Dock var det sjukt svårt. Men jag lärde mej typ på 20 minuter. Dock har jag en massa små sår på min vänstra hand mellan tummen och pekfingret Alltså där jag höll flaskan. Men nu kan jag öppna flaskor på ett coolt sätt. Även om jag var nära på att ge upp. Men jag klarade det. Efter att ha tränat på typ 8 flaskor. Det stod 8 öppnade flaskor på bardisken som Martin och Max fick dricka upp sen.
MEN, jag klarade det.

Sen jobbade jag på söndagen. Fast det kom inga barn till kyrkan vilket var sjukt skönt för jag var trött. Även om jag hade fått gå lite tidigare så kom jag inte i säng förens vid typ 5. Och jag sov sjukt dåligt. Anledningen till att jag sov dåligt var för att när jag kom hem och skulle gå upp och lägga mej så lyfta jag på täcket för jag skulle byta påslakan och underlakan. Då upptäckte jag något svart och stort som låg längst ner i min säng. Jag trodde det var världens största spyfluga för det såg ut som det. Men, när jag kollade närmare så såg jag att det inte alls var någon fluga utan typ världens äckligaste spindel. Jag höll på att skrika rakt ut. Eller jag gjorde det. Sen sprang jag ner och ropade på mamma, som precis kommit hem från en 50årsfest med Robban och var full. Felix och hans kompis stod också i hallen. Och jag skrek att någon fick hjälpa mej att ta bort den. Ingen ville. Mamma ville inte, eftersom det 'tydligen' stod 3 'män' i hallen. Men Robban vägrade, Felix kompis också. Så Felix fick göra det. Så han tog ett skohorn(?) och gick upp och försökte fånga spindeln i skohornet för att slänga ut den. Spindeln blev förbannad och kröp iväg, ramlade av min säng och försvann under den. Jag fick panik. Felix kunde inte hitta den igen så han gick. Jag var fast på mitt rum med en mördarspindel under sängen. Jag ville inte sova där. Så jag gick ner och var sur, arg och ledsen. Robban tyckte jag var löjlig. VAR JAG LÖJLIG?? Om nu spindeln var så jävla löjlig och ofarlig varför i helvete kunde i han ta bort den i från början om det nu var så jävla lätt?!?!?!?! VAVAVAVA???????!!!!!
Löjlig! Jävligt lätt för han att säga. Det är inte han som har värsta monstret någonstans under sängen som han ska sova i. Den kanske kommer upp i min säng igen inatt och kryper på mig. DEN KAN KRYPA PÅ MIG!!! FATTA HUR IN I HELVETE ÄÄÄÄÄCKLIGT DET ÄR?!!!!
Robban gick efter ett tag upp på mitt rum och flyttade lite på min säng för att kolla om han såg spindeln Det gjorde han inte. Han bara klagade på hur stökigt det var under min säng, sen började han kasta saker på mig som låg under sängen. Jag blev sur. Nu blev ju hela mitt rum stökigt istället för bara under min säng. Det finns ju en anledning till att sängen står där den står, och en anledning till att dom sakerna ligger under den. Robban är dum. För han hittade inte spindeln så han gick. Jag städade undan det som Robban hade stökat till. Och sen bäddade jag sängen. Under stor skräck, för jag var skiträdd att spindeln skulle ha gömt sig under lakanet. Jag trodde jag skulle svimma. Sen tog jag ut mitt överkast som låg på golvet. Jag trodde nämligen att spindeln gömt sig där eftersom det tydligen gillade mysiga och mjuka ställen. Så jag slängde ut överkastet i hallen utanför mitt rum. När jag skulle in det igen, 5 minuter senare, upptäckte jag att två av kattungarna hade kissat på det. Underfuckingbart! Jag la det bara på en stol.
Sen ringde jag till Kristian och så fick han komma hit och sova med mig, han fick typ sova över mig för jag var skiträdd för spindeln Han skulle skydda mej. Han sa att han inte kunde skydda mej mot spindeln eftersom han inte visste var den var och antagligen skulle sova om/när den kom igen. Då blev jag sur och sa att han bara skulle lova att skydda mej ändå. Han lovade. Sen somnade jag. Under täcket. Jag hade inte fötterna utanför täcket. För säkerhetens skull.
Inatt sov jag inne hos Eli. Det är en temporär lösning. Jag får se hur jag löser detta på sikt.
Jag kanske kan flytta in i något annat rum. Robban sa att jag skulle städa mitt. Visst det skulle jag visst kunna göra, förutom den lilla faktor att det finns en fucking mördarspindel någonstans inne på mitt rum som bara väntar på att jag ska komma till den så den slipper jaga mej.
NEJ TACK!

Tack Gud, för den akademiska kvarten.

Idag hände en halvkul sak. Eller den var faktiskt väldigt okul.
Jag började klockan 10 och skulle på föreläsning. Vilket var trevligt för ofta har vi föreläsning redan klockan 8. Så jag strövade lugnt och stilla och följde till och med Kristian en bit som sovit hos mej.
- Men klockan är ju snart 10. Måste inte du till skolan nu? Du börjar om typ 2 minuter, sa Kristian ungefär.
- Men det är lugnt. Det är alltid akademiska kvarten och jag vet precis var vi ska vara, svarade jag ungefär.

Så när jag följt Kristian en bit cyklade jag till Edens hörsal och kom fram typ 5 över. Jag gick in och satte mej på golvet och chillade. Det var redan rätt många där men det kom snabbt fler folk. Det sjuka var att jag inte kände igen någon. Jag känner inte igen alla i min grupp, långt ifrån. Men några har jag ju lärt känna men jag såg inte till dom, vilket var sjukt skumt. Så jag tog för säkerhetens skull upp mitt schema och kollade en gång till. Jodå, Edens hörsal stod det. Chill, tänkte jag.
Läraren kom (någon ny som jag inte kände igen) och öppnade och folk strömmade in. Och just idag tänkte jag att jag skulle föregå med gott exempel så jag satte mej i mitten av raden istället för längst ut som jag göra ibland. Så jag satt i mitten av mitten. VERKLIGEN i mitten. Och folk satte mig och föreläsaren knäppte upp en PowerPoint där det stod "Sanning, kunskap och vetenskaplig prövning" eller nått. Chill tänkte jag, det låter psykologiskt lite grann. Men jag var ändå lite orolig. För jag kände verkligen inte igen NÅN!
Så jag tittade på schemat igen. DÅ såg jag, att jag hade kollat på fel vecka innan, och naturligtvis skulle vi inte vara i Edens hörsal DENNA vecka, alltså RÄTT vecka.
Jag fick panik. Och andnöd. Och jag tänkte; Ska jag sitta kvar och låtsas som ingenting till pausen eller ska jag resa mej upp och gå nu?
Jag kom på att jag naturligtvis var tvungen att gå nu för annars skulle jag säkert missa något skitviktigt på min riktiga föreläsning. Så jag vände mej till tjejen på min vänstra sida (som hade kollat konstigt på mej ett tag, hon märkte väl att något var fel) för där var det minst personer att passera, och så sa jag tyst.
-Ehh, hej, skulle jag kunna få komma förbi dej. Jag har gått fel.
-HAR DU GÅTT FEL?! Kändes det som att hon skrek.
-Ja, pep jag.
Också fick jag smyga ut, vilket inte gick så smidigt för alla på hennes sida var ju tvungna att resa sig upp för att släppa ut mej och ALLA kollade, kändes det minsann som.
När jag kommit ut ur Eden andades jag ett tag och försökte skaka av mig skammen av att ha gått helt fel och gett intryck av att vara utvecklingsstörd och dum i huvet som inte kunde läsa vilken sal jag skulle vara i. Sen såg jag att jag skulle vara i något som hette HumHör, vilket antagligen stod för humanistiska hörsalen eller nått. Problem; Jag hade aldrig varit där. Jag hade ingen aning om var det låg.
Så jag gick ut och läste på min mycket dåliga karta var det låg. Dock fattade jag ingenting. Då kom det fram en tjej till mig och frågade om hon kunde få titta på min karta. Det visade sig vara en kurskamrat. Och jag blev nästan överlycklig. Så vi letade efter HumHör tillsammans. Det känns bättre av vara helt lost tillsammans med någon, även någon helt okänd, än att vara helt lost själv. Efter att ha frågat oss fram hittade vi till rätt hus, och som tur var låg hörsalen två meter rakt in från entrén, första dörren. Så den gick inte att missa. Så vi tassade in och eftersom Gud är god och Lund efter så hade vi nästan inte missat någonting. Förutom introduktionen om vad vi skulle prata om idag. Dvs om vad vi skulle ta upp. Alltså tog vi upp det igen. Så vi missade ingenting. Vilket var skönt.
Nu är jag hemma igen. Jag ska chilla lite och sen plugga, men först återhämta mig efter dagens hemska upplevelse. Typ.

En vaggvisa hade suttit fint

HEHEHE!
Jag är skiiittrött. För jag har typ sovit 3 ½ timme inatt. Och jag är en sån som behöver typ 10 timmars sömn för att fungera. Varför är jag då uppe? Jo, för att jag har föreläsning klockan 10. Ska bara snabbt skriva nu innan jag sticker dit. Jag är tacksam för den akademiska kvarten. Häromdagen var det någon som faktiskt frågade en av lärarna rakt ut om det faktiskt var så att vi började kvart över och inte prick. Hon svarade något i stil med att vi egentligen började prick men för att slippa förseningar så väntade de ofta 10 minuter, en kvart så att alla skulle hinna komma. Jag undrar om det funkar elle rom det bara leder till att folk kommer ännu mer försent. Dock tror jag faktiskt att det funkar. För hitintills har ingen i min grupp kommit försent. Sjukt smart. Jag gillar universitetet Fattar inte varför dom inför akademiska kvarten överallt. MITT liv hade iaf blivit lättare.

Jag har läst mitt förra inlägg nu. Hihi, lite kul faktiskt. Jag ser vad det står nästan överallt. Ett tag funderade jag på att rätta alla stavfel men jag tror jag struntar i det. Stavfel är lite charmigt. Dock redigerade jag färgerna lite. Jag tror jag blir färgblind när jag är onykter.
Nu ska jag till föreläsningen, annars kommer jag missa den akademiska kvarten.

Orättvist

Hehe...

Jag har precis kommit hem från min första dag på universitetet Det kändes sjukt. Konstigt liksom. Jag kände mej så stor och så liten på samma gång. Jag kände mej verkligen typ minst. Som att jag missat något skolstadie som alla redan gått. Men jag antar att det inte är så. Men allt var så stort. Det var så mycket liksom. Aja...

Uppropet började 8, i Edens hörsal. Och höll på till halv 12 ungefär. Nu när jag tänker tillbaka på det så fattar jag verkligen vad det var som tog så lång tid. Vi hade inte ens upprop.
Just det, funny story, vi blev indelade i grupper idag. Alltså hela gruppen blev indelade i fyra grupper (1 till 4, så himla fantasilöst) och den gruppen man blev indelad i ska man gå på seminarier med. Man går olika tider. Grupp 1 går mellan 8 och 10, grupp 2 mellan 10 och 12, grupp 3 mellan 13 och 15 (antar att det är en timme för lunch) och grupp 4 mellan 15 och 17.
Hur delade dom in grupperna då?
Jo, efter efternamn... Ahh, underbart! Framförallt om man har ett efternamn som börjar på W. Varför delar de alltid in grupper efter efternamn? Det är så himla fantasilöst. Kan man inte dela in grupperna i något lite mer roligt? Typ stjärntecken? Inte för att jag vet hur det skulle gå till...
Eller typ födelsedata... Fast bakifrån. Från december till januari... Annars faller teorin.
Ja, nu ska jag (mamma) mejla iväg till hon där föreståndare eller något och be om att få byta grupp. För, naturligtvis ordnade lärarna det så att de som var missnöjda med sin grupp fick komma fram efteråt och byta (dom brukade absolut inte ha något problem med det). Det kom fram typ 10 stycken och ville byta. Alla från grupp 4.
Så ja, ja jag gick hem.
Så, nu ska jag be om att få byta till grupp 2. Den perfekta gruppen. Ha skoldag mellan 10 till 12 är ju perfekt. Man kommer upp i tid, men man har ändå lite sovmorgon. Perfa.

Nu ska jag äta lunch.